Emma Barremyr

Jag känner att jag behöver skriva det här inlägget eftersom det kändes som att flera tolkade mig fel när jag skrev inlägget om förskolematen. Det kan lätt bli så när det gäller kost som rör upp mycket känslor inom oss. Läs inlägget här!

Någon tyckte att jag var extrem i mitt tänkande när jag ville ha ekologisk, näringsrik och miljösmart mat i skolan. Och ja – så kan man ju tycka om man inte har samma åsikt som mig, och det förstår jag att inte alla har. Men ni som följer mig vet nog att jag inte är speciellt extrem vad gäller maten.

Jag skrev aldrig att det var farligt att äta snabba kolhydrater och halvfabrikat ibland, det gör vi också här hemma ibland och det är liksom ingen big deal. Elsa får korv, blodpudding och vitt bröd ibland, precis som hon får sötpotatispasta, smoothies, hemgjorda köttbullar och vegetariska måltider. Hänger ni med? Mitt inlägg syftade inte till att vi ska äta strikt och förbjuda våra barn ”allt som inte är bra”. Det tycker jag inte heller är sunt. Vi är ju inte mer än människor och får tillåta oss att allt inte är perfekt med maten. Grundtanken med mitt inlägg var att jag ville förmedla ett helhetstänk kring maten i SKOLAN, där både våra barns växande kroppar, djuren och miljön var medräknade.

Jag går absolut inte runt och mår dåligt för att Elsa ska äta skolmaten, utan det jag skrev var att jag ”önskade” att det skulle vara mer vegetariska måltider i veckan, att det gröna var i fokus. Att det serverades mer växtbaserade alternativ till yoghurt, mjölk och ost och att allt som kom från djuren (mjölk, ost, kött osv) var ekologiskt. Jag skulle önska att det serverades långsamma kolhydrater istället för snabba, att mellanmålen var mer genomtänkta och att socker inte var tillåtet, alls. Det finns ju vissa förskolor som har det så, men tyvärr ser det inte riktigt ut så där vi har Elsa på förskolan.

Varför servera sylt och inte bär till pannkakorna? Varför inte naturell yoghurt istället för smaksatt? Varför inte en gryta på havregrädde ena gången och vanlig grädde andra gången? Varför inte servera pulled oats vissa gånger istället för köttfärs när det är tacos? Varför inte servera både vanlig mjölk och havremjölk? Varför inte fullkornsprodukter istället för snabba kolhydrater? Etc, etc…

Hänger ni med på vad jag menar? Jag tänker att det ena inte behöver utesluta det andra. Sen vad det gäller socker så tycker jag att det är upp till varje förälder hur man väljer att göra, och därför ska det inte finnas i skolmiljö. Men det här är ju min åsikt, och jag förstår om alla inte tänker lika.

Vi är inte strikta med maten här hemma, men jag försöker tänka på balans. Elsa älskar korv, vanlig yoghurt, grädde, ”vanliga” pannkakor, crème fraîche och kött lika mycket som hon älskar havremjölk, sötpotatispasta, grovt bröd, frukt, råris, mina vegobollar, bananpannkakor och havregrynsgröt. Det enda vi egentligen utesluter helt och hållet fortfarande är socker, men det är för att hon inte varit intresserad av det än. Sen vet jag också att det kommer en dag då hon får smaka på det och att hon kommer vilja ha mer, och det är klart att vi inte kommer ha förbud kring det. Förbud är aldrig bra och jag vill aldrig att hon ska känna sig ”exkluderad” och därför kommer hon få äta som de andra barnen när tillfället händer utan att vi påpekar något. Precis som när jag och Pelle fikar kommer hon också få fika då. Men nu är hon nöjd med sin torkade mango (det bästa hon vet), så då låter vi henne äta det.

Sen vet jag att alla barn är olika och att det inte är lätt med maten till barn i perioder, men jag tycker ändå att vi alltid ska försöka ge våra små älsklingar så bra och så mycket näringsrik mat i skolan som möjligt. Sen är inget så nyttigt att vi alltid kan äta det och inget är så onyttigt att vi aldrig kan äta det. Så tänker jag ofta och det kan vara bra att påminna sig om ibland!

Kram!