Flera av er har önskat ett inlägg om kroppen efter att jag fött barn! Hur var det att vara nyförlöst och hur känns den nu ett år senare? Ser den annorlunda ut? Är huden lösare? Rumpan plattare? Och hur mår min mammamage?
Häng med så ska jag berätta det och mycket mer!
Att jag fått gå igenom en graviditet är något jag är enormt tacksam för. Det var en häftig resa och belöningen jag fick är den finaste gåvan i livet, som är värd all smärta och alla fysiska förändringar det innebar. Mitt älskade barn.
Kroppen idag är såklart inte som den en gång varit och det är inget jag tänker att den ska bli heller. Nu är den en mammakropp och att sträva tillbaka till något ”gammalt” som kanske inte ens är möjligt med tanke på dess nya förutsättningar känns varken realistiskt eller sunt. Jag tänker att det är viktigt att acceptera kroppen och älska den som den är efter det den gått igenom.
Magen, dagen innan förlossningen drog igång
Magen, 2 dagar efter förlossningen
Gud, jag vet inte riktigt vart jag ska börja i det här inlägget. Det är ju stor skillnad på att vara nyförlöst och såhär ett år senare efter förlossningen. Efter att man fött barn är inget sig likt, framför allt inte i underlivet. Slemhinnorna var torra, jag var svullen, blödde, hade ont och upplevde en känsla av ”tunghet” där nere (som att något var på väg ut). Flera av grejerna släppte rätt fort och när jag fick tillbaka mensen och slutade amma efter 10 månader var allt helt plötsligt som vanligt där nere. Skrev ett inlägg om det för ett tag sen > Sex efter förlossningen!
Brösten har jag också skrivit ett inlägg om hur det förändrats i och med graviditet och amning som ni kan läsa här > Brösten under och efter graviditeten!
Magen och bäckenbotten tränade jag under hela graviditeten och kunde därmed snabbt hitta kontakt med dessa muskler igen direkt efter förlossningen. Knip och aktiveringsövningar låg i fokus tills de yttre magmusklerna gått ihop och efter ungefär 4 månader efter förlossningen upplevde jag att styrkan i magen var ”som vanligt” igen.
Över lag så är det ingen jättestor synlig skillnad på kroppen idag jämfört med innan jag födde barn, och jag är rätt imponerad över dess förmåga att läka på alla sätt och vis. Huden på magen är lösare än innan och ja – rumpan är plattare, men det känns som världsliga saker och inget jag direkt bryr mig om.
Jag väger mig sällan, men sist jag vägde mig så vägde jag faktiskt ett par kilo mer än vad jag gjorde innan jag blev gravid, men det är inget jag direkt känner av. Jag kan ha samma kläder som innan jag blev gravid. Jag gick ner i vikt väldigt mycket och väldigt fort efter förlossningen i och med att amningen tog extremt mycket energi. Jag fick kompensera det med att äta väldigt mycket och behövde göra det under hela amningsperioden, men sedan vi slutat amma har ämnesomsättningen återgått till det normala och jag är inte alls lika hungrig längre. Jag har gått upp lite i vikt, men tänker att kroppen behöver vara där just nu eftersom jag ändå rör på mig och äter bra.
Eftersom jag inte tränar så mycket nu som jag gjorde innan jag blev gravid så känner jag mig ju såklart mycket svagare i kroppen. Konditionen är också sämre än vad den en gång varit. Sömnbrist i perioder gör att jag ofta känner mig trött och den där pigga starka kroppen är det sällan jag känner att jag bor i nu för tiden. Jag jobbar med att acceptera att det förmodligen kommer att vara så under småbarnsåren.
Hur har era kroppar förändrats efter graviditeten?
Kram / Emma.
Svårt att svara på – jag kommer inte ens ihåg hur kroppen var innan jag blev gravid första gången. Min äldsta är nu 8½ år och jag har genomgått två gravidteter till, har blivit äldre och lever på ett helt annat sätt nu än då. Oklart vad som är graviditetsrelaterat och vad som är åldersrelaterat, helt enkelt. Hur som helst var jag nog som starkast mellan barn 1 och barn 2, mentalt starkast och mest i balans efter barn 2, och mest nöjd med tillvaron (minst stressad över kroppens förfall) efter barn 3, som är 5 månader snart. För att ta det uppifrån och ner: Brösten märker jag inte så stor skillnad på förutom att de är större under amningen och krymper till sin vanliga storlek (små) när jag slutar. Magen är lösare, men jag tror att delningen mellan musklerna faktiskt är mindre nu efter barn 3 än vad den var efter barn 2, när jag verkligen hade problem med det (ont i bäcken, fötter, leder). Underlivet är inte vad det var innan barnen, jag hade störst bekymmer med knipet efter barn 1, men tyngdkänslan och framfallskänsla värst efter barn 3. Just nu lite bekymmer med inklämd nerv i en fot, troligen p.g.a. relaxin som gör kroppen instabil i kombination med högre vikt (gravidvikten när jag var gravid, nu av att bära bebis a 7 kg stora delar av dagen). Jag väger mig sällan; ligger där jag borde ligga, vilket är lite mindre än mellan barn 2 och 3 (då jag tränade massor och hade mer muskler), men mer än innan jag blev gravid första gången – och vägde för lite p.g.a. tidigare ätstörningar. Viktigast för mig vad gäller kroppen är att den kan göra det den ska. Jag behöver inte vara jättestark, jättesnygg, jag behöver inte ens kunna springa längre sträckor (det kan jag inte, får ont då), men jag vill kunna må bra i den kropp jag har och fungera hyfsat i vardagen. Det är bara jag själv som kan avgöra vad som är ”good enough” för mig, så mycket handlar nog om att vara i mental balans.
Tack för att du delade med dig. Har också fått en inklämd nerv i foten pga av högre vikt, men det börjar bli bättre nu när jag inte bär så mycket! Du har sunda tankar som är så fina att läsa, tack igen! Kram
Jag fick barn för 10 veckor sedan och har sedan länge känt mig som innan jag blev gravid. Mina vanliga kläder passade på en gång när vi kom hem. Magen gick tillbaka på några dagar, magmusklerna gick ihop snabbt men jag känner mig betydligt svagare än innan. Jag får verkligen bromsa mig själv när det gäller träning, jag vill gärna köra på. Det är svårt när alla råd kring motion och träning förutsätter att man har ont och är svag efter en förlossning. Jag hade ont i underlivet cirka fyra dagar efter förlossningen och kände tyngdkänslan cirka en vecka. Efter det så kände jag mig som vanligt men svagare än innan. Så jag tränar på, men tar det lugnare än innan graviditeten. Om jag inte tränar så får jag ont i axlarna, ryggen och nacken av allt bärande så träning är en förutsättning för att orka med.
Tack för att du delar med dig! Viken otroligt stark kropp du verkar ha! Njut av det 😀 Kram