emmabarremyr

Emma Barremyr

Gravid vecka 37

 

Äntligen en ny gravidvecka! Veckorna går ändå fort och det är otroligt skönt. Igår gick vi in i vecka 37 och nu är det bara en ynka liten vecka tills graviditeten räknas som “fullgången“. Skulle lillasyster kika ut tidigare så skulle det inte räknas som för tidig födsel då, utan att föda mellan 37 och 42 fullgångna veckor räknas ju som helt normalt. Ska bli så spännande att se när hon väljer att komma. Jag har inga känningar alls så min känsla just nu är att det kommer att dröja en bra tag till.

Nytt sedan förra veckan: jag är återigen väldigt frusen, så att jag helt plötsligt blev varm och svettades mycket hade nog ändå med förkylningen att göra. Hela den här graviditeten har jag varit extremt frusen och trots att jag är höggravid nu så tycker jag fortfarande att det är kallt ofta och sover med ett tjockt duntäcke över mig om nätterna.

Bästa med veckan som gått: att vi har världens bästa familjer jag och Pelle. I och med att Elsa gått på sommarlov så är jag ensam med henne hela dagar eftersom Pelle fortfarande jobbar. Det är inte lätt att ha en tvååring själv hela dagarna när man mår som jag gör och därför är jag så oändligt tacksam för den hjälpen vi får från våra familjer. I Måndags fick moster Julia vara barnvakt på eftermiddagen och under tisdag och onsdag hängde jag och Elsa hos Lina och Martin där vi blev ompysslade och bortskämda med mat. Sen har svärmor och svärfar haft Elsa torsdag och fredag så det har ändå varit en “lugn” vecka för mig. Tack, tack, tack! Nu är det helg och fullt fokus på familjemys <3

Sämsta med veckan som gått: att jag inte kan äta så mycket mat längre, eller rättare sagt – jag kan inte äta så stora portioner längre – för det får inte plats i magen och jag blir snabbt mätt. Och det innebär ju också att jag blir fort hungrig igen. Det känns som att jag äter hela tiden på grund av det och jag är väääldigt sötsugen hela tiden. det där sötsuget är riktigt jobbigt och gör att jag äter mycket mer sötsaker än vad jag egentligen vill.

 

 

Veckans bebis: som sagt, det ligger en snart fullbakad bebis i min mage nu och enligt gravidappen är hon cirka 46 cm och väger nästan 3 kg i slutet av den här veckan. Wow! En färdigbakad bebis efter alla dessa månader med kämpande! Det känns helt fantastiskt och hela jag blir pirrig av att tänka på att vi snart kommer att få träffa henne. Vår andra dotter <3 Bebisen förbereder sig på livet utanför livmodern och tränar mycket på sugreflexen genom att suga på tummen. Sugreflexen är viktig så att barnet senare kan amma! Våran lillasyster hickar även mycket, flera gånger per dag och en morgon satt jag och kramades med Elsa som hickade samtidigt som det hickade i magen. Mysigt ändå!

Veckans mående: över lag så har jag mått lite bättre nu igen när förkylningen släppt, så det har varit en sak minde iallafall. Men illamåendet hänger i och tröttheten är fortfarande brutal, så det är ändå kämpigt. Jag fick ju järninjektionen i onsdags, men känner fortfarande inte att det påverkat mitt mående positivt, utan jag har tvätt om varit ÄNNU tröttare de senaste dagarna, men det tar ju upp till tre veckor innan det ger full effekt så förhoppningsvis kommer det gradvis. Igår hade jag dessutom väldigt ont i magen hela dagen. Så fort jag åt något fick jag magknip och jätteont i tarmarna (och det gjorde ännu ondare varje gång jag fick sammandragning eller när lillasyster rörde på sig), men idag är det bättre så jag hoppas att det var en engångsföreteelse.

Veckans mage: den fortsätter att växa och nu har jag verkligen inga magmuskler kvar. Att ta sig upp från liggande är otroligt osmidigt och likaså att vända sig om när jag ligger ner. Den stora magen gör helt enkelt att jag känner mig väldigt osmidig och självklarheter som att knyta skorna, sätta på strumpor eller lite smidigt studsa upp från sängen eller soffan är inte lika självklara längre, hehe, och jag upplever ofta att magen är i vägen för mig. Typ går in i saker och andra människor med den, hehe.

 

 

Veckans craving: det här med att jag känner ett enormt sug efter garagelukt blir bara värre och värre! Vi har inget garage, men syrran har, så när jag har varit där i veckan har jag passat på att gå ut i garaget och sniffa in den underbara doften. Haha, hur sjukt är inte det? Hur kan man ens bli “sugen” på garagelukt?

Veckans träning: jag har kommit ut på ett par enstaka promenader igen och är så glad för det! Även om jag är sjukt trött så får jag lite ny energi av rörelsen och den friska luften. Fysiskt sett känns det jättebra och jag är ändå tacksam över att jag kan röra på mig fortfarande! Världens bästa lyckopiller <3

Veckans tankar: gud, det känns så himla overkligt att tänka på att vi om bara några ynka veckor kommer ha en bebis hos oss. Och ännu overkligare känns det att vi ska gå igenom en förlossning till. Jag har liksom inte riktigt fattat att det snart sker! Jag satt och läste igenom min förlossningsberättelse för förra förlossningen och blev så full av längtan! Jag blev också lite nervös när jag blev påmind om hur ont det gjorde, hehe. Jag kommer garanterat undra för mig själv varför jag utsätter mig för detta igen. Och sen när jag får min bebis på bröstet kommer jag veta exakt varför <3 Att få upp sitt nyfödda barn på bröstet är fullkomligt oslagbart. Wow, det finns inget häftigare!

 

 

Kram / Emma.

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
emmabarremyr

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Frida

    Efter en vår då jag mått ganska dålig tog jag tag i det och sökte läkarhjälp för två veckor sedan, hade då ett hb på 68 och fick diagnosen järnbristanemi. Inte så konstigt att jag mått dåligt hehe. Haft problem med bla illamående och yrsel Fick faktiskt järninfusion samma dag som dig(1000mg). Har också känt mig väldigt trött sedan dess, Har fortfarande illamående ibland och yrsel.. men det är väl bara att ha tålamod? Skulle gärna höra om någon annan har erfarenhet av detta? till mig sa sjuksköterskan att hon inte visste hur lång tid det kommer ta innan det skulle göra skillnad.
    Ska tillbaka på tisdag och se om hb höjts vilket jag verkligen hoppas på!
    Kram till dig och lycka till med förlossning <3

    1. emmabarremyr
      emmabarremyr

      Hoppas att ditt hb gått upp och att du mår bättre nu? För mig tog det 1-2 veckor innan jag kände full effekt 😊

  2. Kl

    Kanske viktigt att inte bara äta näringstät mat nu då utan energität mat. O man kan inte ha kontroll över allt alltid. Det är ju ändå bättre att få i sig lite extra sötsaker än att inte få i sig energi. Kroppen blir väl sugen för den behöver energi nu. Några veckor med extra mycket sötsaker betyder inte så himla mycket när man i allmänhet äter näringsrikt o varierat. 🙂

stats