Jag sitter på tåget mot Stockholm med en klump i magen och tårar som spränger bakom ögonen. Jag har precis vinkat hejdå till mina älsklingar som jag inte kommer att få träffa förrän imorgon kväll igen, och förmodligen sover Elsa då så att jag inte får ”träffa” henne förrän på tisdag morgon. Alltså, fy fan!…