LÄSARFRÅGA:
Jag har tänkt på en sak. Hoppas du inte blir ledsen eller kränkt av frågan, jag vet ni är medvetna och verkar vara superfina föräldrar <3 Jag har märkt att ni klär Elsa och nu den nya bebisen i väldigt klassiska flickkläder (rosa/spets/ljusa färger). Har du lust att skriva lite om det, hur ni tänker kring det. Genustänk ligger ju självklart inte bara i kläder, men jag har aldrig sett nån bild på Elsa i mer könsneutrala eller kläder från ”pojkavdelningen” (avskyr det ordet).
SVAR:
Hej och tack för en bra fråga! Jag tar absolut inte illa upp utan tycker bara det är intressant och roligt när ni kommer med frågor och funderingar 🙂 Fortsätt med det!
Precis som du säger så ligger ju inte genustänk i enbart kläder, utan det är så mycket mer att ta hänsyn till. Men när det kommer till kläder så är det faktiskt så enkelt att jag köpt såna kläder som jag själv tycker är fina, och jag är en person som gillar rosa, lila, blommigt och spetsigt väldigt mycket, vilket ju anses som ”flickigt”. Sen har hon även en hel del blåa kläder eftersom hon är så himla fin i blått då det tar fram hennes fina blåa ögonfärg så bra.
Och det är jag som handlar kläder till henne, för Pelle har inte tagit något initiativ till det och är nog inte så intresserad heller skulle jag tro. Isåfall borde han ha sagt något vid det här laget, hehe. Sen köper min mamma mycket begagnade kläder till oss via Tradera och då är det inte jag som styr så mycket, utan då bara tackar jag och tar emot 🙂
Vi tänker väl såhär kring kläder, att så länge som Elsa är liten och ”inte bryr sig” så får hon ha de kläderna som vi tycker är fina. När hon blir äldre och såpass stor att hon vill bestämma själv får hon självklart göra det. Vill hon ha andra färger på kläderna eller handla från ”pojkavdelningen” (jag vet, jättetråkigt ord) så kommer det vara helt okej. Det är inget vi kommer att styra över, utan hon kommer få vara precis den hon är.
Det vi kan se just nu är att hon älskar klänningar och att hon älskar sina snickarbyxor! Klänning eller ”bamsebyxorna” som hon kallar snickarbyxorna kan hon be om att få ha på sig och då får hon självklart det. Kläder är inget som jag tycker att jag och Pelle har rätt att ta makt över och bråka om (om det inte handlar om att hon vill ha vinteroverall mitt i sommaren, sommarkläder en väldigt kall dag o.s.v, men ni förstår vad jag menar), utan vill hon bestämma kläder en dag så får hon det.
Hoppas det gav dig ett svar på frågan 🙂
Elsa i ett av sina favoritplagg ”kissetröjan” – ett nattlinne med en katt på. Hon älskar ju djur så alla kläder med djur blir hon jätteglad av att få ha på sig!
Den blå overallen som vi köpte för att vi tyckte hon var så fin i den färgen och som också gjorde att alla tog för givet att hon var en kille. Tänk att en färg ska avgöra könet?! Det störde mig mycket då. Det är ju omöjligt att se på små barn vilket kön det har och att ta för givet att det är en kille för att bebisen bär blått eller tjej för att hon bär rosa gör mig lite less faktiskt!
Hur tänker ni andra kring det här? Dela gärna med er i en kommentar!
Kram / Emma.
https://www.svt.se/opinion/tajta-klader-far-flickor-i-forskolealdern-att-vilja-banta
Artikeln ovan är spännande och oroväckande läsning. Man kan inte bortse från fakta. Klart man ska klä sina barn som man tycker är fint, men kläder är inte bara kläder. Vi läser in jättemkt i kläder både hos barn och vuxna oavsett vill eller inte, och vi beter oss därefter. Det är så himla invant. Vi vidmakthåller stereotypa könsroller mkt genom att fortsätta klä våra barn enligt normen. Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2 är en bra bok i ämnet, håller med 🙂
Tack för att du delar med dig och för tipset om boken! Ska kika in den ?
Självklart upp till var och en som förälder, men man ska nog vara beredd på att barnets framtida preferenser påverkas tidigt. Vi har en snart 2-årig flicka och jag köper bara färgglada kläder med roliga tryck. Undviker aktivt rosa och volanger etc för tänker att samhället ändå kommer trycka åt det ”stereotypt flickiga” hållet i så många aspekter av livet. Hon har fått en del rosa och dylikt av släktingar och det använder vi såklart, men märker tydligt att hon får fler kommentarer om han hon är fin eller söt vilket jag inte vill ska stå i fokus. Det gör ju också att barnet själv väljer de kläderna för den positiva uppmärksamheten. Som någon var inne på så vet vi att redan från spädbarnsåldern tolkas (och därmed bemöts) barns känslouttryck olika utifrån vilket kön vi tror att de har. Barnkläder är ju såklart bara en liten del av allt som påverkar våra barn och som förälder får man ju själv bestämma, gillar man mest rosa så kan det ju ändå vara roligt att blanda upp med andra färger och mönster och visa barnet (och omgivningen, ex. släktingar) vilken fin bredd det finns ?
Vi köper mycket färg! Sonen har rött och rosa ofta och det är inget jag reflekterar över. Däremot köper jag inte frivilligt klänningar och volangkläder till honom, men som du säger, går han fram och väljer plaggen själv, så får jag väl överväga. ??♀️
Intressant fråga!
Vi har två döttrar, en är snart två år och den andra tre månader. Jag är den som köper majoriteten av kläderna till barnen och vi har även ärvt väldigt mkt. Jag har nog rätt aktivt valt kläder som inte ser traditionellt flickiga ut just för att undvika kommentarer som ”söt” osv. De kläder jag köper är ofta starka färger och med djurtryck på. Tänker också främst på funktion när jag köper saker.
Vår äldsta dotter kallar många för han om de inte träffat oss tidigare.. Detta trots att hon har en rätt traditionell flickig frisyr med långt, blont och lockigt hår. Så då antar jag att det är kläder och kepa som avgör det.
De kläder med rosetter, spets osv som våra barn har är samtliga presenter och jag märker att när jag tar på vår yngsta dotter dessa kommer mer kommentarer kopplade till hennes utseende. Gillar det inte!
Blir spännade att se vilka kläder de själva vill ha när de blir så gamla så att de uttrycker det!
Vi har en flicka och en pojke på tre respektive ett år. Med dottern har vi klätt hennes i mest färgglada kläder med roliga tryck, lekvänligt och bekvämt. Hennes favoritfärg är blått och hon älskar hajar och sommarskuggan från sommarlovs-tv så det har blivit en hel del sånt på kläderna. Många blir lite förvirrade men jag tänker att det är nyttigt. Hon är väldigt kavat och tar för sig, vilket jag hoppas hon fortsätter med! Med sonen har vi valt att klä honom mest i färgglatt och en hel del mjuka pasteller. Kommer vara noga med det när han börjar förskolan vid två års ålder. Forskning har visat att det är stor skillnad på hur människor behandlar barn beroende på hur de är klädda, en pojke i pasteller blir mjukare behandlad än en pojke i mörka ”traditionellt pojkiga” kläder och motsvarande en flicka så gäller det samma för henne. Mina barn kommer att könas och behandlas olika hela livet och då vill jag göra mitt bästa för att jämna ut det hela. Vi är noga med att inte kalla något för flick- respektive pojkkläder/leksaker utan bara kläder och leksaker. Barnen har några leksaksbilar de delar på, alla i glada färger och med ansikten för att uppmuntra olika lekar med dem – om man har ett barn som gillar en viss sorts leksaker så kan man uppmuntra olika sorters lek med dem. En söt bil med ansikte kan man ju bädda ner i sängen eller leka med i dockskåpet också 🙂 rekommenderar alla att läsa boken ”Ge ditt barn tusen möjligheter istället för två” Mycket spännande bok!
Innan Adam kom och vi skulle handla kläder inför bebisens ankomst märkte vi hur svårt det var att hitta könsneutrala babykläder. Vi visste inte om det var en pojke eller flicka utan letade därför efter ”neutrala kläder”, vilket var lättare sagt än gjort. Redan då kände jag hur styrda vi är av butikernas utbud och hur de ”tänket”. Dock upplever jag idag, drygt två är senare, att det är mycket enklare att hitta kläder som inte är typiskt ”pojke” eller ”flicka”. Vet inte om det är jag som ser med annorlunda ögon eller om diskussionen helt enkelt nått ut även till butikerna. Säkert en mix av dem båda.
Än så länge är det vi som föräldrar som bestämmer vad som köps i klädväg och då blir det vad vi tycker är fint. Men märker allt tydligare hur sonen får sin egen smak och allra helst väljer tröjorna med bilar och traktorer på (för övrigt hans absolut största intresse). I och med detta blir det också att vi ibland köper just denna typ av plagg (med tryck), vilket kan anses som ”stereotypt”. Men precis som du så klokt skriver kommer vi aldrig att styra över valet av kläder annat än de rimliga och praktiskts funktionerna. Det finns så mycket mer till en människas personlighet även om just kläder blir ett yttre uttryck.
Svår men väldigt intressant fråga!
Vi har mycket blandat med kläder och det är rätt lustigt hur olika hon blir bemött i mer flickiga eller pojkiga kläder. Mer leenden, kommentarer om hur söt hon är när det är flickigare kläder och mindre uppmärksamhet vid pojkigare kläder. Många tar för givet att hon är pojke om hon har blått eller kläder från pojkavdelningen. Nu när hon börjat gå över de minsta kläderna så tycker jag dock att pojkkläderna ofta är såå trista med bara bilar och svart/mörkblått medan det mesta är rosa bland flickkläderna. Gillar färgglatt och gärna roliga tryck i tyget. Det blir svårare och svårare att hitta. Ofta är det dyrare när man vill ha mer neutrala kläder, rätt trist. Jag och min sambo har rätt olika smak vad gäller barnkläder med men jag är glad att han är engagerad och tycker om att köpa grejer till henne. Han köper nog mer som han själv gillar, gärna lite pojkiga grejer så att hon ser ut som en miniatyr av honom. Men det viktigaste tycker jag ändå är att kläderna är bekväma. Inte massa hårda grejer som sitter åt och klämmer. Hon ska kunna röra sig ordentligt och inte vara rädd för att smutsa ner sig.