Emma Barremyr

Inläggen från ”graviddagboken” handlar om första tiden under min nuvarande andra graviditet. Jag vill dela den här tiden med er, dels för att man sällan får läsa om den här tiden då många håller den hemlig, men också för att jag vill visa för er hur verkligheten sett ut för mig. Det är ett gäng inlägg till er som är skrivna rakt från hjärtat med fokus på tankar, känslor och måendet tidigt i en graviditet och här kommer andra inlägget.

Från graviddagboken vecka 8 (7+5)

”I helgen har vi varit i Sunne och firat jul hos mina svärföräldrar. Vi åkte upp på lördag förmiddag och på vägen upp fick Pelle i lätt panik stanna längs vägkanten så att jag kunde hoppa ut och spy. Vi stod mitt på Skoghallsleden bredvid gångbanan, och medan jag stod där och hulkade upp smoothien jag precis försökt få i mig kom en gubbe gåendes på sin morgonpromenad. Trevligt!

Men efter att jag hade spytt där så vände faktiskt mitt mående och resten av dagen mådde jag helt okej. Det blev den bästa dagen hittills sedan jag började må dåligt för två veckor sen. Jag åt julbord med god aptit och orkade sitta med de andra vid fikat och vara med när tomten kom. Jag var så glad och tacksam just då.

Men sen, på söndagen vände det tillbaka och jag började må sådär vidrigt illa igen. Fy fan för det här! Idag är det ännu värre. Magen har sparkat helt bakut och förutom att jag kräkts rinner det ynka lilla jag får i mig rakt igenom mig. Jag mår så fruktansvärt illa och orkar knappt stå på benen.

Pelle är på väg hem från jobbet nu för att hjälpa mig med någon lunch. Jag kan inte ens gå in i köket och bara tanken på att jag måste äta är så vidrig. Jag vill bara må bra!

Jag ringde barnmorskan förut och pratade lite och hon är så fin och omtänksam. Hon peppade mig och sa åt mig att vila så mycket jag bara kunde. Att jag skulle släppa alla måsten och fokusera så mycket jag bara kunde på mig själv. Det är så svårt att inte ha dåligt samvete gentemot Elsa, men hon påminde mig om att det bara är en kort tid och att det inte är något hon tar skada av. Det kändes bra att höra och gråtklumpen i halsen släppte lite. Medicinen jag fått för illamåendet funkar ju knappast så jag hade ett önskemål om att få testa akupunktur, men tyvärr är det helt fullt innan jul så jag får vänta till januari med det.

Det är hemskt nu, för jag klarar inte ens att ta hand om mig själv, hur sjutton ska jag orka ta hand om Elsa då? Som tur är så är det bara denna vecka nu och sen är Pelle julledig ett par veckor och kan ta hand om oss båda. Funderar på att åka upp till mamma och pappa nu i veckan, men i det skicket jag är i nu kan jag knappast köra bil så vi får se hur det blir med det…

Nu ska jag följa barnmorskans råd och ta hand om mig genom ett varmt bad. Varma bad är ljuvligt och faktiskt så hjälper värmen från vattnet mig att inte tänka lika mycket på illamåendet!”

Tack gud för min älskade människa Per <3 När jag kom ner från badet väntade nygjorda enchiladas fyllda med köttfärs, crème fraîche och massa ost på mig. Det var faktiskt oväntat gott! Hade han inte kommit hem från jobbet och gjort dessa till mig hade jag knappast fått i mig något att äta. Han är GULD VÄRD som tar hand om mig såhär!!!

Kram / Emma.