Emma Barremyr

”Så tänkte vi med maten till Elsa på resan”. Också ett önskeinlägg från er, så nu kör vi även det! Varsågoda!

Vi bokade All inclusive på resan till Gran Canaria just för att vi tänkte att det skulle vara smidigt med Elsa. Buffématen var dock ingen ”wow-upplevelse”. Det var helt okej mat, men långt ifrån så god som den var i Dubai, där vi hade halvpension och åt middagsbuffé varje kväll.

Utöver att vi hade allt serverat så tänkte vi faktiskt inte så mycket mer. Vi skulle helt enkelt äta det som erbjöds och tänkte att Elsa förmodligen skulle gilla maten. Hon har aldrig varit speciellt kräsen, även om hon heller aldrig varit någon storätare. Det fanns dessutom en hel ”barnbuffé” med allt det där barn förväntas gilla, som köttbullar, korv, pasta i olika former, pommes frites, pannkakor, pizza och vitt bröd. Ja ni vet – ”barnmat” som det ju kallas!

Elsa ville inte ha någonting av det. Eller jo – pommes åt hon en del. Potatis i alla former (kokta, ugnsstekta, bakade och pommes) både till frukost lunch och middag gick ner. Även gurka, tomat och vattenmelon, men utöver det ville hon knappt smaka på det vi gav henne.

Vi försökte ALLT, men valde mest att ge henne från ”vuxenmaten” eftersom det är sånt hon brukar äta hemma. Lax, sötpotatis, vit fisk, kyckling, grönsaker, bröd, ost, yoghurt, gröt, hamburgare, diverse grytor, paella, äggröra o.s.v. Hon ville i princip inte smaka på något annat än potatisen och grönsakerna. Inte ens sötpotatis och ost som hon älskar hemma ville hon ha. Och inte var hon intresserad av min och Pelles tallrikar heller…

En sak har jag lärt mig när det kommer till barn och mat, och det är att det är barnet som har makten. Det går inte att tvinga ett barn att äta. Så istället för att bråka lät vi henne vara. Hon var nöjd, pigg och glad ändå, så jag vi tänkte att vi inte behövde vara oroliga. Hon åt istället mycket frukt och linskakor med ostsmak (som vi hade med hemifrån) till mellanmål, och ofta korv med bröd på eftermiddagen från ”snacksbuffén” som ingick i all inclusive. Sen fick hon välling. Vi hade som tur var med extra välling ifall detta skulle ske. I vanliga fall burkar hon hellre välja mat framför välling, men inte nu.

Välling blev lite trixigt eftersom Elsa vägrar pulvervälling. Hon dricker i vanliga fall skrädmjölsvälling som vi gör på havremjölk och rapsolja, men det kunde vi ju inte ta med eftersom vi inte hade möjlighet att koka egen på hotellrummet. Inför resan testade jag att köpa lite olika pulvervällingar, men hon fick kväljningar av allihop så det var inte så lyckat. Den enda ”färdiga” vällingen hon dricker ibland när vi inte har möjlighet att koka skrädmjölsvälling är Sempers havrevälling i tetra. Så vi fick helt enkelt släpa med oss några liter av den. Inte så smidigt och mycket extra vikt i bagaget, men vad gör man inte?

En dag fick hon smaka på glass också. Det var första gången i sitt liv hon åt någon sötsak! Det var när vi gick från Dunas de Maspalomas till San Augustín. Då stannade vi till för en glasspaus och Elsa fick en egen kula. Hon åt några skedar av glassen, men ville inte ha mer av den, så glass var ingen höjdare det heller tydligen…

I bilen hem från flygplasten började hon skrika ”nojnoj” och ”tååååtiiiis”, alltså ”mat” och ”potatis”. Vi frågade om hon ville ha potatis till maten när vi kom hem och då skrek hon lyckligt ”TÅÅÅÅTIIIIS”. Så vi svängde in till affären, handlade lax och potatis och slängde ihop middag direkt vi kom hem. Elsa åt nästan en hel laxfilé och 8 små potatisar med massa smör + tomat och majs. Hungrig efter veckan kanske? Hehe.

Hon smakade på en del saker på semestern, men spottade ut mycket av det, så hon kanske inte alls gillade det när det inte smakade samma som hemma, jag vet inte? Är det någon mer som varit med om liknande?

Det var lite tankar om maten till Elsa på resan! Nu sen vi kom hem är ordningen återställd och hon äter precis som vanligt igen. Så skönt! Det är ju bara så sjukt frustrerande när ens unge inte vill äta…

Kram / Emma.