Emma Barremyr

Jag kom precis hem från sjukhuset! Jag var där nu på förmiddagen för ett återbesök och en gynundersökning hos läkaren som gjorde operationen på mig för fyra veckor sen. Jag är så glad för att jag fick träffa just den läkaren. Den natten när allt hände var det honom jag blev undersökt av när jag kom in och det var han som gjorde operationen. Han var så lugn och trygg hela tiden och kom upp till avdelningen efteråt för att se hur jag mådde och tog sig tiden att berätta vad som hänt och svara på alla mina frågor. Idag tog han sig tid att verkligen lyssna på mig, frågade mycket om mitt mående och försäkrade sig om att jag verkligen mådde bra nu. Och han frågade hur Pelle mår efter allt som hände, i och med att det påverkar båda parter. Det gjorde mig glad! Det är fint att träffa människor inom vården som verkligen ser och bryr sig om en.

Som jag skrivit tidigare var den stora blödningen en väldigt truistisk händelse för oss båda (men mest för mig såklart) och jag mådde inte bra psykiskt efteråt. Jag hade mycket ångest och var rädd för att börja blöda igen. Avslaget gjorde att jag såg blod varje dag och det skrämde mig så mycket. Jag bokade en tid hos kurator, men i samma veva blev Pelle sjuk så jag fick avboka den tiden eftersom vi inte hade någon som kunde ta barnen. Jag slutade blöda lite mer än en vecka efter operationen, och då släppte oron och ångesten ganska snabbt, så jag kände inte att jag behövde boka någon ny tid för att prata med någon.

Läkaren frågade om det som hänt gjort att jag inte vill ha fler barn i framtiden, och eftersom vi inte tänkt att vi ska ha fler barn så är det inget jag reflekterat så mycket över. Men när han frågade så kände jag direkt att jag blev rädd, så visst har det påverkat mig, även om den främsta anledningen till varför jag inte vill ha fler barn är jobbiga graviditeter och att jag känner att två är tillräckligt. Skulle vi någonsin ångra oss där kommer jag nog behöva prata med någon om jag ska föda barn igen, det är jag ganska övertygad om, men just nu känns det okej.

Gynundersökningen såg bra ut! Det fanns ingenting kvar i livmodern och infektionsrisken är därmed borta. Så himla skönt att höra! Gissa om Elsa blev glad när jag kom hem och sa att doktorn hade sagt att hon och jag fick bada tillsammans nu. Det ska vi fira med att åka till badhuset någon dag, bara hon och jag. Det har vi båda längtat efter ❤️

Så skönt att den här händelsen äntligen är ett avslutat kapitel nu. Jag fick även ta ett blodprov för att kolla blodvärdet, så i eftermiddag får jag svar på hur det ser ut också. Känns skönt!

Nu ska jag njuta av familjen resten av dagen! Jag mår äntligen bättre från förkylningen så förhoppningsvis kommer vi ut en tur i eftermiddag 🙂

Hoppas ni har en fin dag!

Kram / Emma.