emmabarremyr

Emma Barremyr

Gravid vecka 38

 

Vecka 38 är här och nu räknas alltså graviditeten som fullgången! Wooooooow! Det är exakt 19 dagar kvar till BF och S Å  H I M L A  N Ä R A efter många jobbiga månader. Det känns helt fantastiskt och jag är så sjukt pepp på att föda barn nu, speciellt eftersom syrran fick sin bebis i veckan!

Nytt sedan förra veckan: (OBS, känsliga läsare varnas här, hoppa till nästa punkt om du är känslig) jag har börjat få mycket sammandragningar om kvällarna, de är kraftfullare än tidigare och gör ibland ont, nästan så ont att jag trott att det är förvärkar som spökar eftersom jag samtidigt haft rejäl “mensvärk” i ryggen och nedre delen av magen. Dessutom har det kommit mycket slem den här veckan och jag har funderat lite på om det kanske är slemproppen som börjat lossna? Jag har läst att allt inte behöver komma som en enda stor klump (det gjorde det förra gången, kom som en klump alltså)? Jag tycker att det ser annorlunda ut och är mer än flytningarna jag haft tidigare så därför tänker jag på slemproppen. Sen behöver det ju inte betyda att något är på gång, slemproppen kan ju lossa veckor innan förlossningen drar igång, men ändå. Det känns som det händer grejer där nere nu!

Bästa med veckan som gått: Att min energi börjat komma tillbaka och att illamåendet har släppt lite, vilket gör att jag mår så mycket bättre. Dagarna efter järninjektionen var jag helt fruktansvärt trött, tröttare än tidigare och kände mig sååå konstig i kroppen. Men efter fyra dagar vände det och jag började få lite ny energi tillbaka. Sedan dess har jag successivt blivit piggare och piggare för varje dag och mitt illamående har även det blivit så mycket bättre. Matlusten är dock fortfarande väldigt dålig, men det känns ändå som att jag börjar få livet tillbaka, och även om jag fortfarande inte är sugen på mat så är det så himla skönt att inte vara kräkfärdig hela förmiddagarna som jag varit de senaste månaderna.

Sämsta med veckan som gått: Jag vet faktiskt inte vad jag ska skriva här just nu eftersom jag bara känner mig så positiv och glad i och med mitt förbättrade mående den här veckan. Ska jag skriva något så är det väl det sämsta att jag fortfarande inte har så mycket matlust, men det är en fis i rymden om man jämför med mitt tidigare mående. Sen är det inte länge kvar nu och förhoppningsvis kommer matlusten tillbaka efter förlossningen!

 

 

Veckans bebis: nu är lillasyster cirka 48 cm lång, väger cirka 3 kg i början av veckan och 3,17 kg i slutet av veckan. Graviditeten är fullgången och i min mage ligger en färdigbakad bebis. Alla organ är färdigbildade och skulle hon födas nu räknas det som helt normalt, alltså inte som en för tidig födsel. Elsa var 48 cm lång och vägde 3350 g när hon föddes och det ska bli så spännande att se hur stor lillasyster kommer att vara när hon kommer ut. Eftersom magen är så mycket större den här gången så känns det som det är en större bebis, men vi får se!

Veckans mående: sååå mycket bättre än tidigare! Som jag redan skrivit så har min energi kommit tillbaka. Att säga att jag är pigg är kanske överdrift, för det är man inte när man är höggravid (inte jag iallafall), men jag är så mycket piggare än vad jag varit innan. Jag känner inte längre för att sova mig igenom dagarna och illamåendet har även det börjat släppa. Det känns lite som att jag fått livet tillbaka och jag orkar med dagarna igen. Det känns helt fantastiskt och väldigt skönt inför förlossningen!

Veckans mage: sprickfärdig typ! Gud vad det känns som om jag är redo att föda nu, haha! Det känns som om jag har en fotboll i magen och det är typ så det ser ut också. Den är så rund och står rakt ut. Bakifrån syns det inte att jag är gravid för att magen står mer ut framåt än åt sidorna.

 

 

Veckans craving: även om illamåendet har varit bättre den här veckan så är jag inte sugen på speciellt mycket ätbart, men jag tvingar såklart i mig ändå. Har inte haft något lakritssug den här veckan, men däremot har jag inte kunnat låta bli godispåsen som vi köpt till förlossningsväskan och jag har mumsat i mig alla döskalle Bubs. Älskar smakerna “melon”, “hallon” och “surskalle” och hade nästan enbart köpt sådana. Nu finns det inga kvar så jag lär köpa en ny påse till förlossningsväskan, hehe.

Veckans träning: det har inte varit mycket till träning eller rörelse över huvud taget. Jag har gått ett par promenader, men inte mer än så eftersom jag velat spara på energin och vila upp mig ordentligt. Jag mår ju bra av rörelsen, men känner också att det gör mig väldigt trött nu såhär sent i graviditeten, så då tänker jag att det är bättre att vila och istället vara aktiv med Elsa. Det räcker om man säger så, haha. Man ska inte underskatta vardagsaktiviteten med en tvååring!

Veckans tankar: jag är så glad att jag stod på mig och krävde att få den här järninjektionen som jag fick. Även om mitt järnvärde var väldigt lågt och bara fortsatte att sjunka så ville läkaren att jag skulle testa en högre dos järntabletter först. Hon menade på att jag ju kunde ta järntabletter utan problem, medan det finns vissa som inte kan det och att det är de som ska prioriteras att få göra injektionen. Det förstår jag, men mina symtom var väldigt tydliga och det var ganska uppenbart att min kropp inte tog upp järnet från tabletterna, inte så att det ökade iallafall och då förstår jag inte hur mitt mående skulle kunna ha förbättrats? Jag ville så gärna få lite ny energi och att det skulle hinna ge effekt till förlossningen så att jag slapp komma dit helt slut. Och sen ville jag såklart må liiiite bra under de sista veckorna. Innan injektionen grät jag mig igenom många dagar för att jag mådde så dåligt och det var först när jag bröt ihop i telefonen och berättade att jag mådde dåligt psykiskt som läkaren ändrade sig och satte upp mig på en tid för injektion några dagar senare. Och nu mår jag sååå mycket bättre!

 

 

Kram / Emma.

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
emmabarremyr

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats