I fredags la jag ut en story på min Instagram om att jag kände mig så otillräcklig och tråkig som mamma. Gensvaret jag fick var enormt och ni var så många fina själar som kommenterade storyn och gav mig påminnelsen om att jag ska vara snäll mot mig själv och påminna mig om att jag gör så gott jag kan utifrån förutsättningarna just nu. Och det har ni ju helt rätt i, men shit så svårt det är att vara snäll mot sig själv i föräldraskapet. Det är ju så lätt att känna sig otillräcklig. Det var också många som är eller har varit i samma situation som delade med sig och gav mig påminnelsen om att jag inte är ensam. Det är alltid skönt att höra att man inte är ensam. Tack ♥
Jag känner stundvis stor hopplöshet just nu och vill helst av allt bara krypa undan och gråta en skvätt då och då. Det är så slitsamt att må såhär dåligt och vara så begränsad i vad jag orkar. Järnbristen har ju resulterat i en extrem trötthet, men också i att morgnarna och förmiddagarna har varit hemska med illamåendet senaste tiden och jag fattar själv inte hur jag fixar att nästan varje dag (ibland gör Pelle det) fixa frukost till både mig och Elsa, få på oss kläder, göra resterande morgonrutiner och få iväg henne till förskolan. Det är en pärs utan dess like när man är kräkfärdig. Jag är så äckligt trött på att må såhär!
Jag vill inget hellre än att vara med Elsa, men just nu orkar jag inte riktigt och jag känner mig så värdelös och får så dåligt samvete över att jag tycker det är skönt att få iväg henne till förskolan så jag kan åka hem och vila. Två dagar i veckan är vi lediga tillsammans och de dagarna blir väldigt lugna här hemma med mycket tid framför tv:n eller på hennes rum där jag kan ligga i sängen medan hon leker. Jag vill så gärna ta vara på tiden med henne och hitta på roliga saker, så det där ”hemmahänget”, som dessutom inkluderar mycket skärmtid, får mig också att få dåligt samvete. Jag mår ju oftast bättre på eftermiddagarna då vi kan hitta på lite saker och det lindrar ändå mitt dåliga samvete lite. Samtidigt så är jag tung och trött i kroppen nu och orkar inte allt som jag brukar och jag hatar att behöva säga nej till aktiviteter som hon vill göra för att jag inte orkar…
För tillfället behöver Elsa mig otroligt mycket och hon är mycket mer mammig än vad hon någonsin tidigare varit. Det händer extremt mycket med hennes utveckling just nu vilket innebär att hon är inne i en svajig period där hon behöver extra mycket närhet, uppmärksamhet och trygghet. Dessutom känner hon med all säkerhet av mitt mående och blir påverkad av det. Jag gör verkligen så gott jag kan och försöker att vara där för henne hela tiden, se hennes behov och ge henne den närhet och trygghet hon behöver. Men det är ändå SÅ SVÅRT att känna att jag gör tillräckligt.
Jag saknar min kropp och min vanliga energi så himla mycket! Den här graviditeten är något av det mest utmanande jag gått igenom i och med att jag också haft en liten tvååring att ta hand om och finnas för. Jag längtar något enormt efter att ha lillasyster på utsidan och att slippa alla gravidsymtom. De försvann ju i princip samma sekund som jag födde ut Elsa, vilket var så coolt! Jag förstår såklart att det kommer att bli tufft på andra sätt när jag blir tvåbarnsmamma, men tror ändå inte att det kan bli tuffare än vad det varit under den här vintern och våren.
Gud! Det är ju bara en sån kort period kvar nu (max lite drygt två månader) och jag räknar ner dagarna för varje dag som går. 66 dagar känns som en evighet, men det är ändå skönt att veta att det finns ett slut på det även om känslan av hopplöshet just nu bara får mig att vilja gråta.
Älskade, älskade barn! Jag vill bara göra ALLT för dig ♥
Jag tycker att du ska ha en applåd. Du ÄR en bra mamma. Att du ens funderar på om du räcker till visar det. Ingen orkar allt, alltid. Speciellt inte som gravid. Försök flytta fokuset från känslan av att vara otillräcklig och fundera på vad ni kan göra sedan då orken finns istället!
Massor med styrkekramar!
tack för fin peppning och dina styrkekramar, det betyder så mycket! KRAM
Det är okej att inte alltid kunna ge allt, du har en anledning att vara begränsad just nu och det du gör för Elsa är bra nog! Du verkar ge henne mycket kärlek och trygghet och det tror jag är det viktigaste <3
Tack för dina värmande ord, de betyder mycket! Kram <3
Emma, som många andra skrivit gör du så gott du kan utifrån de förutsättningar som du har just nu! Tänk så häftigt, du skapar en till liten människa i din kropp just nu och det vore ju konstigt om det inte påverkade dig! Huvudsaken är ju att du finns där för Elsa och snart kommer du vara dig själv igen. Du är en fantastisk mamma och jag hämtar mycket inspiration från dig i min egen mammaroll ska du veta. Med det sagt förstår jag hur du känner och vet att det inte alltid är så lätt att vara logisk med alla känslor som svajar i mammalivet. Jag har tvillingtjejer som fyller ett år nu som båda vill och behöver så mycket och jag känner mig otillräcklig varje dag. Men försöker intala mig själv att jag även gör mitt bästa för dem varje dag ?
Åh, det värmer sååå mycket att läsa att du hämtar inspiration får mig <3 Fina du! TACK för att du delar med dig och påminner om att vi gör vårt bästa och att det är bra så. Stor kram <3
Så mycket igenkänning, du är inte ensam ska du veta. Jag är gravid i vecka 39 nu och har känt mig så otillräcklig mot min son på 1 år och 8 månader. Det blir mycket skärmtid här också. Det är väl det som jag får mig att känna otillräcklighet, att jag inte orkar leka eller hitta på roliga saker med honom. Jag tror vi får acceptera nuläget och precis som du skriver, vi gör precis så gott vi kan utifrån de förutsättningar vi har nu <3 det råder ingen som helst tveksamhet om att du verkar vara en fantastisk mamma! Kram
Tack för att du delar med dig <3 Även om det är sååå svårt och känslorna av otillräcklighet finns där så får man påminna sig om att det är okej ändå. Vi gör så gott vi kan och förhoppningsvis blir det mycket lättare när bebisarna är på utsidan istället! Stor kram till dig och kämpa sista veckorna nu <3 Du är snart i MÅÅÅÅL!!! 😀
Du är en fantastisk mamma och fantastisk på ditt jobb OCH du är det medan du är sjuk. Det är nog bara du som inte ser det, även om du aldrig kommer se det så kan det kanske trösta att ingen annan inte ens Elsa tycker att du är otillräcklig, det kommer bli så bra och du ska vara stolt över dig själv!
Tack snälla du för peppen <3 Du är underbar och det värmer såååå att läsa! Masssa kramar och kärlek till dig <3