Hej kompisar! Jag har precis placerat rumpan på tåget mot Stockholm. Ska dit för att göra diplomeringen till mindfulnessinstruktör imorgon och passar på att sova en natt hos en kompis. Även om jag mår bättre än i december (då jag egentligen skulle gjort diplomeringen) så känns som en stor utmaning att ge sig iväg med tanke på mitt mående just nu. Men det blir en lugn kväll, och jag har en fin vän som tar hand om mig. Och diplomeringen imorgon lär bli lugn den också, så jag borde orka. Det är ju bara en dag.
Jag känner mig ändå lite hoppfull just nu! Idag har jag nämligen haft min första morgon UTAN illamående på över två månader. Har alltså aldrig haft en sån här bra morgon med illamåendet sen jag började må dåligt. Vill så gärna att det ska ha vänt, men är nästan övertygad om att det kommer att komma bakslag igen, så jag vågar inte ropa hej än. Kanske är det bara idag som jag mår bra? Bäst att passa på att verkligen njuta av känslan att inte vara illamående då. Fokus här och nu!
I övrigt då? Jo, är täppt i näsan (yeeeey, nu har gravidtäppan dragit igång igen) och grusig i ögonen av trötthet efter nattens dåliga sömn. Var täppt i näsan även inatt och kunde inte sova så nu är jag igång med nässprayandet igen. Jag blev ju beroende av nässpray när jag gick med Elsa och har redan blivit det igen den här graviditeten. Vägrar att plåga mig med att inte kunna sova för att jag är täppt i näsan, även om det såklart är jobbigt att vara beroende av nässpray också. Men än så länge håller jag mig till natten med nässprayen och därför sitter jag här nu och är täppt… jobbig känsla!
På fredag har jag och Pelle bokat in oss på Spa med hotellnatt medan Elsa ska få vara hos farmor och farfar. Pelle fyller år så han får det i present av mig. Dock vet jag inte riktigt hur jag tänkte… jag åkte ifrån Elsa idag och kommer hem sent imorgon kväll, så kommer inte träffa henne förrän på fredag morgon. Och då ska vi lämna bort henne så jag inte får träffa henne förrän på lördag. Känns inte kul alls. Jag längtar ju redan efter henne, som vanligt! Det är lättare nu än tidigare och åka iväg, men saknaden efter henne är alltid lika stor. Min älskade lilla skatt ❤️ Vill aldrig vara utan henne!
Jaja, nu ska jag försöka njuta av ett par dagar i Stockholm så gått det går och sen får jag gosa rejält på fredag innan vi lämnar bort henne till farmor och farfar. En tröst för mig är iallafall att hon har det väldigt bra utan mig, även om JAG längtar som en tok efter henne!
Hur mår ni? Kan ni inte berätta några rader om vad som pågår i era liv just nu?
Kram / Emma.
Åh, jag minns nästäppan! Blev också beroende av nässpray, men så fort ungen ploppat ut så försvann ju både beroendet och nästäppan, så jag skulle inte oroa mig.
Själv går jag och ruvar på ett litet embryo, vi vill så gärna ha syskon till dottern. Jag både vill och inte vill testa om jag är gravid. Så livrädd för att det inte tagit sig denna gången heller.
Just i denna stund sitter jag bredvid min 8åring och förundras av hur fort tiden går och så mycket som kan förändras på kort tid.
Att läsa din blogg påminner mig om att befinna mig i nuet och njuta av det som fungerar. Att orka se det som fungerar och inte drunkna när livet inte blev som man hoppats på. Jag är tacksam över Internet med all den ju kunskap som finns där, alla olika människor och all deras kunskap och erfarenhet!
Just nu i denna stund; en sovandes bebis på 8 månader på mig, som har fått sin första riktiga förkylning. Det skär i mitt hjärta o se honom dålig och så närhetstörstande som han är just nu.