Emma Barremyr

Tack älskade ni

Alltså WOW! Vi är helt överväldigade! Stort, stort TACK för all kärlek, värme, alla grattis, pepp och lyckönskningar ni skickat till oss senaste dygnet. Jag finner inga ord för hur glad och tacksam jag är över att ha er med på resan nu, det betyder så, så mycket!

Jag är medveten om att det är ganska ”tidigt” att gå ut med en graviditet redan i vecka 11, men jag tänkte såhär att ”varför ska jag hålla det hemligt bara för att vi kanske kan få ett missfall”? Det är just på grund av missfallsrisken som många väntar med att gå ut med det. De flesta väntar till efter vecka 12 när missfallsrisken minskat. Men om det nu skulle hända att vi får ett missfall vet jag hur otroligt mycket stöttning och kärlek jag skulle få av er, och jag skulle förmodligen må bättre av att skriva om det än att lida i det tysta. Därför kändes det okej att berätta lite tidigare, och det är så skönt att kunna vara ärlig med allt nu.

Igår mådde jag helt okej för första gången på typ fem veckor. Jag kunde äta utan att spy (Pelle gjorde korvstroganoff som som till och med smakade bra), jag mådde inte illa prick hela dagen (bara vissa stunder) och kom till och med ut i skogen en sväng och fick frisk luft. Det var inte igår! Det kanske har sett ut som jag varit ute och njutit de senaste veckorna, men det har mest varit för att ta bilder, och jag har plågat mig så mycket för den sakens skull, för att ändå få något slags material till blogg och Instagram. Och vad ett leende på bild kan ljuga. Minns så väl när vi firade jul hos svärföräldrarna och jag mådde skit, men att jag ändå lyckades få till några leenden på bilderna så att allt såg ut att vara bra. Men det var det ju inte. Jag mådde pissdåligt verkligen!

Men igår mådde jag bättre och det gör jag även idag. Vågar knappt hoppas på att det har vänt, men vill så gärna tro det. Någon gång måste det ju bli bättre. Jag är fortfarande illamående och det vore ju synd och säga att jag mår bra, men just för tillfället funkar jag som människa, får ner maten utan att vara sjukt äcklad, och det gör så stor skillnad för hela välmåendet.

Idag har Pelle börjat jobba igen och min svärmor är här och tar hand om mig och Elsa (mest Elsa dock). Hon hade med sig en stor älggryta som vi åt till lunch och jag åt även idag med god aptit. Kan knappt förklara vilken lycka det innebär för mig! Jag har legat i sängen hittills idag, men ska försöka ta mig ut en sväng i eftermiddag idag också. Solen skiner och jag får nästan lite vårkänslor när jag tittar ut! Ljuvligt! Ska gå ut, vända solen mot ansiktet, blunda, ta ett djupt andetag, le, bara vara i stunden och njuta av att jag faktiskt mår helt okej idag.

IMG_0597

Hur mår ni idag? <3

Kram / Emma.

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Maria

    Jag tycker att du gör helt rätt! När vi hade vår ofostriga graviditet/missed abortion som slutade i missfall (eller att jag var tvungen att starta missfallet på medicinsk väg) kände jag ganska snart att det hade varit skönt om man pratade mer om missfall öppet i samhället. Varför är det så mycket hysch hysch kring det? Även om jag inte orkade berätta om det på bloggen förrän en bra bit in i nästa graviditet känns det ändå skönt att ha gjort det och att kunna vara öppen om att vi har haft ett missfall.

    Sen ska man ju också komma ihåg att de allra flesta graviditeter går bra och inte slutar med missfall, så att hålla tyst av den anledningen är bara dumt. Lycka till med graviditeten och hoppas du får må mycket bättre snart ❤

    1. ptbyemma

      Tack för att du delar med dig, precis som du säger tror jag att det är hjälpsamt att prata om det och vara ärlig med personer i ens närhet. Men som du också säger så är det ju dumt att oroa sig i onödan eftersom de allra flesta graviditeter går bra <3 Lycka till du också <3 kram

  2. Jeppe

    Hehe känner igen känslorna. Herregud. På vecka 10 nu och tycker jag mår mycket mer illa(började också redan v5) än med vår förstfödda som blir två år i april. Jag är konstant illamående samtidigt som jag är superhungrig, urk… vilken ekvation. därtill ingen ork, trött och att träna känns bara kontraproduktivt då jag blit bara mer hungrig och illamående efter det 🙁 . Det tyckte jag var psykist tuffast senast också, att känna sig begränsad och energilös.. aja men förhoppningsvis vänder det tidigare(hoppas hoppas) denna gång än förra gången(v16)! Lycka till med graviditeten!!

    1. ptbyemma

      Ja det är vidrigt att vara så illamående men samtidigt så hungrig. Blääää! Och jag håller med om att det är en tuff utmaning att vara energilös och begränsad i kroppen. Vi håller tummarna för att det vänder för oss båda snart! Tack för att du delar med dig <3 Kram

  3. E

    Såååå skönt på något sett att höra att man inte är ensam.. fruktansvärd kväll igår och i natt med illamående från helvetet men lite lättare idag. Dock smyger sig illamåendet på ju mer klockan tickar på och på kvällen är det olidligt.. Men kanske inte ikväll??! Håller tummarna att det vänder för oss alla som mår kasst alltså.. kliver in i vecka 11 på fredag. Heja oss som kämpar på! Kram

    1. ptbyemma

      Du är verkligen inte ensam <3 Det där illamåendet är vidrigt! Jag tröstar mig med att det kommer att gå över. Den första tiden var den värsta sist och även om illamåendet hänger kvar sen så är det annorlunda. Det blir bättre <3 Heja oss som kämpar och tack för att du delar med dig <3 kram

    2. Linnea

      Samma för mig!! Blir värre ju senare på dagen det är. Vill typ gå och lägga mig kl 18 för att slippa tänka och känna, haha! Hoppas hoppas det släpper för oss alla snaaaart så vi kan njuta av det nya året 😀

      1. ptbyemma

        Ja vi håller tummarna för att det släpper så vi får må bättre snart =) Men tack för att du delar med dig och hoppas du får en fin helg! Kram

  4. Linnéa

    Så tacksam att du skriver om detta. Jag har också haft tankar om att gå ut med det ”tididgt” men då jag inte njuter av detta alls och faktiskt just nu hatar det så orkar jag inte gå ut med det för allt och alla… känns så fejkat på något vis..

    Jag mår också okej idag. Hade en skitdålig dag/kväll igår och natten har med varit hemsk. Är hemma från jobb idag och det behövs kan jag säga. Jag som trodde gravillamåendet skulle börja ge med sig runt v.11, men för mig har det ist eskalerat..

    1. ptbyemma

      Usch vad jobbigt!Skickar över ens tor styrkekram! Jag hade också en jättedålig natt inatt, låg vaken i TRE timmar och vaknade flera gånger utöver det. Är väldigt trött idag! Bra att du är hemma från jobbet och vilar, det är klokt. Du behöver ta hand om dig nu! Det kommer bli bättre, jag lovar <3 Kram

stats