Jag har under många år haft en jobbig relation till trötthet. Tröttheten var ju en av de första signalerna kroppen sände ut innan jag fick utmattningsdepression, en signal om vila, men som jag inte lyssnade på.
Jag har under hela livet presterat gentemot andra för att få bekräftelse, men när jag blev trött och inte orkade prestera på samma nivå längre blev tröttheten väldigt ångestfylld. Jag behövde bekräftelsen för att må bra, och därför mådde jag bara sämre desto tröttare jag blev.
När jag fick utmattningsdepression och under åren efter slet jag väldigt mycket med känslorna kring tröttheten och förmågan att inte kunna prestera som tidigare. Känslorna fanns ju där hela tiden så det var svårt att ignorera dem. Vem var jag utan allt jag presterade?
Jag tvingades jobba otroligt mycket med mig själv. Jag gick i många terapitimmar, hittade mitt ”grundproblem” och strukturerade egentligen om hela livet. Jag tvingades hitta ett nytt sätt att leva på och började tack vare det må bättre igen.
Trötthet har dock fortsatt varit ganska laddat för mig och något jag fått jobba väldigt mycket med, men nu har jag insett att jag fått en ny relation till trötthet. Jag får inte ångest av att vara trött längre. Det är som att allt har släppt. Jag får inga jobbiga känslor eller ångest av att vara trött.
För det mesta är ju trötthet en signal från kroppen att vi behöver vila och återhämtning, och det är viktigt att lyssna till. Idag är jag oftast trött för att jag sover dåligt (livet med barn), och det är inget jag kan påverka. Det enda jag kan göra när jag är trött är att vara snäll mot mig själv och sänka kraven. Och det är nog just det som jag blivit så mycket bättre på – att vila, framför allt mentalt och att sänka kraven på mig själv.
Sen har jag också lärt mig att acceptera tröttheten. Att inte stressa upp mig för att jag är trött. Jag bara är med tröttheten utan att ge den så mycket mer uppmärksamhet än så, och det är så skönt.
Läs mer – Att uppleva trötthet efter utmattning!
Vad har ni för relation till trötthet? Är det någon som känner igen sig?
Kram / Emma.
Jag kan bli orolig för att inte få sova ordentligt om jag vet jag har nåt viktigt. Jag kan tro att jag inte klarar av saker när jag är trött. Det skapar oro och ångest. Egentligen klarar man ju ganska mycket även när man är trött, (så länge man får återhämta sig emellanåt såklart). En dålig natt gör ändå att man klarar att prestera dagen efter. Sånt kan jag behöva jobba på 🙂
Känner precis som du Veronica. Stressar oxå upp mig då jag ska sova om jag har viktiga möten/jobbsaker el behöver prestera fysiskt dan efter. Men man klara mer än vad man tror. med 2 små barn och upphakad sömn i mer eller mindre 3 år har jag Blivit lite bättre på att inte oroa mig kring detta?
Testa spikmatta om ni inte kan sova. Jag slockar direkt.
Att se till att man inte är kall om fötterna är ett annat tips.
Och att fokusera på andningen. Andas ner i magen – lugna och djupa andetag a la yogaandning. Tio sådana andetag och jag är i högsta grad sovande.
Ett annat tips är att kolla in sajten Medveten andning och sedan tejpa munnen. Många sover med öppen mun – de flesta – och då förlorar man vettig andning. Med tejpad mun blir det yogaandning på köpet. Jag använder Salvequicks kirurgtejp – vit är tejpen och asken är grön utanpå. Är man förkyld går det ju inte och känner du panik över att tejpa munnen så prova i vaket tillstånd. Det händer att jag tar bort tejpen i sömnen, men då har jag kanske ändå sovit med den i tre-fyra timmar och det är bättre än inte alls. Jag har kört tejp i fem år nu tror jag.
Jag tror inte jag skulle sova så bra av ihoptejpad mun! Låter lite konstigt… Skämtar du kanske? Jag sover ibland dåligt för att jag har 2 barn som ibland sover dåligt. Sånt är livet, man måste jobba med acceptans.
Tack för att du delar med dig! Skönt att du blivit bättre på att inte oroa dig!
Då är vi lika där! Tack för att du delar med dig ❤
Trötthet ska inte accepteras. Kolla sköldkörteln. Där finns en trötthet nerifrån tårna och ända upp i hårtopparna.
Den har jag koll på eftersom vi har sjukdomar i släkten! Tröttheten beror mer på livet som småbarnsförälder, hehe!