LÄSARFRÅGA:
Jag undrar lite hur du och Pelle tänker med syskon till Elsa? Vill ni ha fler barn och isåfall när?
SVAR:
Ja vi vill ha fler barn! Vi har alltid varit överens om att vi vill ha minst två barn, och eftersom både jag och Pelle är uppvuxna med syskon vill vi såklart att Elsa också ska få det. Syskon är en av de finaste gåvorna i livet!
Jag har alltid tänkt att jag vill ha två barn ganska tätt, men just nu är känslan att vi kommer att vänta några år. Vi avslutade just amningen, jag har precis fått tillbaka min mens och vill bara ha kroppen för mig själv ett tag. Sen är jag inte alls sugen på en graviditet just nu eftersom som jag är lite rädd för vad det skulle innebära att bli gravid igen. Skulle jag orka om jag fick en lika jobbig graviditet med nästa barn?
Jag är rädd för att det skulle ta tid från mig och Elsa och att inte kunna vara den mamma jag vill vara för henne. Hur klarar man av att ta hand om någon annan när man mår så dåligt som jag gjorde? (läs inlägget om hur min graviditet var här).
Samtidigt kan jag verkligen längta efter att få bli gravid igen och få en bebis till. Jag tycker att det här året sedan Elsa kom har varit så mysigt och roligt, och jag hoppas verkligen att jag får uppleva det igen. Men just nu försöker jag ändå släppa tankar och förväntningar på syskon och att vara gravid och lägger istället fokus på att bara vara i nuet med Elsa, är så tacksam för att hon är här med oss ♥
Har ni eller vill ni ha syskon till era barn?
Kram / Emma.
Ogillar att vara gravid trots tre smärtfria graviditeter (om än med mycket hormoner och trötthet relaterat jobb utifrån förutsättningar).. men allt är värt det. Älskar syskonkärleken (och de gör bråken värt det).
Men, ni har gott om tid och jag tror man gör bäst i att inte planera så mycket. Man är redo när man är.
Kram
Tack för att du delar med dig <3 Kram
Jag har en dotter som 1 år och 7 månader. Första graviditeten var fruktansvärd. Hade ett kraftigt illamående i 9 månader! Usch, men det gick. Under graviditeten tänkte jag aldrig mer, hur kan man skaffa fler än 1 barn?! Men direkt efter födseln av min dotter förstod jag att det var värt det tusen och miljoner gånger om. Det är som sagt en kort tid med tanke på vad man faktiskt får av det :).
Vi hade tänkt vänta minst 3 år innan tillverkning av nr 2. Dock ville ödet annorlunda när dottern var 1 år, så nu sitter jag i v37 med nummer 2. Andra graviditeten startade lika illa som den första, men runt v28 vände illamåendet och nu funderar jag faktiskt i vardagen. Visst har det varit tufft att ha en 1 åring samtidigt som man mått illa men hon anpassade sig snabbt och verkar inte alls lida av att ha en mamma som inte är lika aktiv som tidigare. Hon skrattar när jag kräks och stryker mig på kinden när vi ligger och vilar. På det här viset får jag dessutom spendera extra mycket tid med henne som ganska liten eftersom jag är hemma mer än vad jag skulle varit annars.
Jag är absolut oroad hur jag ska orka med två småttingar då jag tycker man knappt räcker till åt en liten. Men det kommer att gå. Självklart går det. Jag hoppas verkligen att de kommer tycka om varandra och ”växa ihop”.
Men gör precis det som känns rätt för er, det finns inget facit. Men jag tycker absolut inte du behöver vara orolig för en jobbig andra graviditet. Mest troligt har du gjort bort den värsta ;). Men skulle den bli jobbig så fixar du det. Man klarar av mer än vad man tror. När det kommer till sina barn så har man en energireserv som man inte trodde fanns. Låt inte rädslan för graviditeten stoppa er :).
Ja visst är det värt det, flera gånger om <3 Är så tacksam för att du delar med dig, det get mig hopp och pepp om att det kommer funka även för mig! Lycka till med förlossningen och 2-barnslivet 😀 Kram
Hade i särklass tidernas värsta första graviditet med medicinering och inläggning pga djup graviditetsdepression. Jag hade daglig panikångest och var övertygad om att jag skulle bli tidernas sämsta mamma och att det nog var lika bra att jag inte fanns med i bilden när lillan var född. Fick min man att lova dyrt och heligt att vi aldrig mer skulle bli gravida…
Depressionen släppte två dagar efter det planerade snittet (förmodligen var det hormonellt betingat) och två veckor senaste satt jag och ammade min dotter, varm av lycka och tacksamhet. Då visste jag att jag definitivt ville ha fler barn i framtiden. Men mannen var totalt avskräckt av naturliga skäl, haha. Sen blev det inte bättre när dottern fick kolik! Men hi fixade det också. Nu fyller dottern två i april. Och lillebror är beräknad att anlända om 24 dagar. Denna graviditet har jag fått må bra, bara vanliga krämpor som lätt illamående, ett sjukt sug efter falukorv i tidig graviditet (fast jag hatar falukorv!) och nu mot slutet en himla trötthet och lättirriterad. Men snart är han här! Och vi längtar!
Vill nog ha en tredje så småningom. Lagom för oss (om man kan planera, vilket är långt ifrån självklart) hade varit att få en sista liten knodd när mina två är fem och tre. Men vi tar ett i taget till att börja med 😉
För mig släppte precis allt direkt efter förlossningen också och jag upplevde precis samma som dig! Det är så häftigt 😀 Blir så glad över att höra att graviditeter kan vara så olika också, det get mig hopp och pepp! Lycka till med förlossningen och livet som 2-barnsmamma <3 kram
Jag har tre, två planerade och en liten hoppsan på sladden. Mellan mina stora barn är det 3 år. Det var ganska lagom; den äldsta hann sluta med blöjor och kunde ganska mycket själv när tvåan kom. Mellan tvåan och trean skiljer det fem år (minstingen är 2 månader nu). Det är som att börja om på nytt… 5-åringen är självgående i det mesta, hade vi planerat mer än två barn tror jag att vi hade valt att ha lite kortare tid mellan dem. Graviditeterna har skilt sig åt jättemycket och jag mådde i särklass sämst med ettan. Trean var konstigt nog ganska hanterbar, trots att jag var 38 år, och jag kunde till och med stå på händer i vecka 30 (som ledare för barngympa). Hade ALDRIG gått när jag väntade nummer 1…
Som jag ser det är den stora fördelen med att ha många år mellan barnen att man hinner ge varje barn mer tid; de är lite mer flygfärdiga när syskonen kommer. Man brukar tala om ”tvåbarnschocken” – för det är en STOR omställning att gå från ett barn till två. Nästan större än mellan inget och ett. Att gå från två till tre är däremot inte jättejobbigt, i alla fall inte om det inte är alltför tätt mellan ungarna.
Tack för att du delade med dig! Intressant att läsa 🙂 Kram
Vi hade en enorm kris under graviditeten pga extremt illamående och tuff fysisk grav men fantastisk förlossning och underbar tid av amning: dock blev , pappan blev arbetslös och vi kämpade med våra nya ”roller”. Under första året var en stor prövning och jag tror det gav pappan en avskräckning i frågan syskon. Nu är vår dotter 4 år och i 6 månader har det mognat, och vi har bestämt att vi vill ha ett syskon (vilket jag velat tiden men väntat in pappan) Men eftersom det är studier och blivande husköp som står i fokus hoppas vi att börja försöka om ca 1 år, det betyder om vi får möjligheten att bli gravid att det kommer blir mellan 5-7 år mellan dem. Vilket känns helt rätt för oss, även de så klart finns nackdelar med det så överväger det positiva för oss.
Tack för att du delade med dig! Så intressant att läsa 🙂 Kram
Vi ville ha två barn, med ca tre år emellan, men så fick vi tvillingar istället så nu kanske vi är klara direkt 😉 eller så blir det en liten sladdis långt senare kanske.. vi får väl se 🙂
Oj, så kan det ju också bli 🙂 Förstår att ni har fullt upp! Tack för att du delade med dig! Kram
Min dotter Ellie kom 5 dagar efter din Elsa 🙂
Vi är också inne på syskon, visst längtar jag efter att föda barn och få känna sparkar och allt sånt.. MEN jag fick foglossning från vecka 8, var sjukskriven i princip hela graviditeten. Halvtid vecka 10-19 och heltid vecka 19-38, gick me kryckor de få stegen jag kunde gå och ja hade ont utöver alla andra gravidkrämpor (illamående, halsbränna, svårt att andas mm..) man får. När jag äntligen trodde att foglossningen blivit bättre efter en jäkla massa vila (kunde gå ett varv i området! woho), då började jag få huvudvärk och mådde skit igen.. visade sig att blodtrycket gått upp i vecka 34 och jag fick börja med medicinering och vart en massa kontroller. Medicinen funkade någon dag sedan fick vi öka dosen hela tiden, tillslut efter två inläggningar och medicinen inte funkade plus att jag var så less och bara kunde sova igenom dagarna för att slippa huvudvärken så vart jag igångsatt i vecka 38.
Längtar så mycket efter ett syskon, men är så förbannat rädd att det ska bli samma nästa gång och dottern ska bli lidande…
Så kul att de är jämngamla! Förstår att du hade det tufft och hur du känner, tack för att du delade med dig! Men precis som flera skriver här kan ju graviditeter vara helt olika, trots att man haft det jobbigt första gången kan det bli bättre andra. Det ger mig hopp 🙂 Kram
Vi ville i någon slags önskevärld ha tre år mellan våra barn men naturen ville annorlunda. Det tog tid för oss att bli gravida, både med ettan och tvåan. Storebror var 3 år och 3 månader när lillasyster kom, men det skiljer 4 kalanderår på dem. Lillan är nästan jämngammal med er lilla Elsa :). Att se syskonen tillsammans är helt fantastiskt, sån enorm kärlek som man inte ens trodde var möjlig! Men jag tycker ni gör helt rätt i att bara vara i nuet med er lilla underbaring. Tiden när dom är så små som Elsa är nu är så otroligt kort och viktig att ta tillvara på! Syskon hinner ni ❤️
Tack för dina tankar och för att du delar med dig, måste vara underbart att se dem tillsammans som du säger! Njut 😀 Kram
Först, om och när man väljer att skaffa barn är upp till var och en, dvs när man känner sig redo. Jag har 3 barn där alla graviditeter, förlossningar och barn skiljt sig åt. Och det brukar det göra generellt för de flesta. Min 2a graviditet innebar foglossning fr helhete å ett brustet ligament vid underlivet vilket gjorde mig helt handikappad under en vecka (jag kunde alltså inte röra mig alls utan extrem smärta!), detta skedde i ca v.30 å sen hoppade jag på kryckor resten av graviditeten. Det va extremt tufft å jag orkade knappt med något alls. Då hade jag även en aktiv snart 2åring som trotsade för fullt. Men det gick. Hur vet jag inte riktigt. Vi hade ingen hjälp av andra å min man kunde inte vara hemma under denna tid pga ekonomin. Men man är starkare än vad man tror! Graviditet nr 2 va värst men förlossning nr 2 va helt underbar å den bästa av dem Alla! Om man väljer att skaffa fler barn så fixar man det, på ett eller annat sätt. Å jag håller med Emma: syskon är en underbar gåva till sina barn, även om de ibland bråkar så man tror de ska döda varandra
Tack Ida för att du delar med dig, så härligt att läsa 😀
Min dotter är bara fem månader och jag har precis börjat våga tänka tanken på ett syskon. Jag hade en relativt smärtfri graviditet men fick en rejäl chock efter förlossningen. Amningen var jättejobbig och kände mig totalt instängd första två månaderna. Är inte jättesugen på att bli gravid så snart igen men jag är 35 och det tog väldigt lång tid för oss att bli gravida med vår dotter.. så jag tror att vi kommer börja försöka rätt snart efter att jag slutat amma. Men man vet ju aldrig hur det går och precis som du skriver så försöker jag fokusera på att vi äntligen fick vårt efterlängtade barn och inte på nästa barn.
Tack för dina tankar och för att du delar med dig <3 Njut här och nu precis som du skriver! Kram
Åh jag känner precis samma! Var inlagd mer eller mindre den första halvan av graviditeten v 5-20 pga illamåendet sen var jag hemma och mådde kasst tills hon kom ut, hur förklarar man det för en liten om mam vill ge dem ett syskon, kommer det bra tips så får du så gärna dela det här på bloggen 🙂
Tack för att du delar med dig! Ska absolut dela med mig om jag kommer på ett bra tips 🙂