Läsarfråga:
Halkade precis in på din blogg och om man läser vidare kanske det står, men vad är anledningen till att du inte tränar löpning när du är gravid? Är själv gravid i v 20 och springer fortfarande, men det borde jag kanske sluta med?
Svar:
Välkommen, så roligt att du halkat in hit!
Löpning är en träningsform som snedbelastar höfterna och som ställer stora krav på bäckenbottenmuskulaturen. Eftersom graviditeten i sig är påfrestande för både bäckenbotten och höfterna brukar jag avråda mina gravida klienter från löpning.
Jag skulle säga att en van löpare kan om graviditeten är normal och om den gravida mår bra fortsätta att löpträna fram till vecka 16 ungefär. Då börjar relaxin utsöndras i kroppen, vilket ökar ledrörligheten och risken för skador (stukning, bäckenskador och dylikt). Desto längre in i graviditeten man kommer desto mer ökar belastningen på bäckenbotten och då är inte löpning och den stötvisa belastningen så gynnsam.
Om du väljer att löpträna första delen av graviditeten bör löpträningen vara lågintensiv, och det gäller egentligen all konditionsträning under graviditeten. Inga intervaller eller tuffa konditionspass alltså. Det finns ingen forskning som säger att det skulle vara skadligt att träna högintensivt, men man tror att kroppen prioriterar att syresätta mamman före barnet och att det därför vid hård konditionsträning kan finnas en risk att barnet drabbas av syrebrist. Jag tror dock inte att detta är något man behöver oroa sig för eftersom man som gravid inte orkar träna på samma pulsnivå som tidigare samt att man blir trött mycket snabbare. Förmodligen är det kroppens eget sätt att tala om att inte träna på den nivån.
Så som en sammanfattning – efter vecka 16 skulle jag inte rekommendera löpning. Satsa då istället på t.ex. stavgång, cykel, crosstrainer eller simning som motionsform för att hålla igång konditionen!
Själv har jag inte sprungit en enda gång sedan jag blev gravid. De första månaderna mådde jag pyton och tränade i stort sett inte alls bortsett från några promenader. Jag fick helt enkelt anpassa mig efter graviditeten och göra det som var bäst för kroppen – vila. När illamåendet släppte i vecka 18 började jag gå promenader med stavar i kombination med styrketräning i gymmet, och det är vad jag hållit igång med fram tills nu.
Nu känns kroppen tung och jag kan inte gå stavgångspromenader längre eftersom det ger mig onda sammandragningar. Långsamt lunkande och ett par lätta styrkepass i veckan funkar, och det hoppas jag nu kunna hålla i fram till förlossningen. Rörelse gör ju ändå att man mår så himla mycket bättre!
Efter graviditeten finns relaxinet kvar i kroppen i ungefär 6 månader. Därför bör löpning även undvikas ett bra tag efter förlossningen. En stor del av träningen efter graviditeten bör handla om att stärka upp kroppen från insidan (bäckenbotten och de inre magmusklerna) innan intensiteten höjs och det funkar med mer krävande träning.
Hoppas det gav svar på din fråga!
Kram / Emma.
En kommentar till de som tycker att man kan springa så länge det känns bra. Så tänkte jag också, men så lyssnade jag på ett avsnitt av Träningspodden och där rekommenderade Lovisa Sandström att man ska sluta med löpningen efter vecka 20, oavsett om det känns bra eller inte. För jag vet ju inte hur det kommer att kännas imorgon, eller ens om ett år. Jag kanske påverkar bäckenet på ett sätt som inte kommer att visa sig just nu, men kanske i framtiden. Bättre att ta det säkra före det osäkra, när det finns andra bättre konditionsformer.
Jag vill tillägga att ”Stark, Glad, Gravid”-boken har fått en del kritik t ex av grundarna till ”Mammamage” pga att den rekommenderar övningar som kan vara rent skadliga efter förlossning. Jag har också tyckt den boken var himla bra, men när jag läste det blev jag lite skeptisk till den i sin helhet också.
http://mammamage.se/mammamage-star-inte-for-ovningarna-i-stark-glad-gravid/
Allt som känns bra i stunden är inte säkert att det är bra i längden.
Jag känner kvinnor som sprungit fram till vecka 33 utan besvär, dock med lägre intensitet än tidigare. Så tror det där är olika från person till person, är man van med mycket löpning innan graviditeten borde det inte vara någon fara så länge det känns bra. 🙂
Det där är nog väldigt individuellt just utifrån hur van man är som löpare. I boken ”stark, glad och gravid” står att man kan springa fram till 3e tremestern om man är van. Jag har personligen rådfrågat naprapat, barnmorska och pt och fått rådet att så länge det känns bra kan jag nog springa hela graviditeten (jag sprang 7 mil i veckan innan graviditeten). Nu är jag i v 25 och springer fortfarande vilket funkar hur bra som helst 🙂 men kan ju vara bra att få en individuell bedömning utifrån formen och känslan.
Tack för ditt svar! Ska genast sluta med mina intervallpass..
Kram
Hej Emma!
Jag undrar om du skulle kunna ge några tips på bra böcker att läsa om graviditet, med t.ex. användbara tips, beskrivningar av vad som händer i kroppen, vad en ska tänka på, bra mat osv osv.