Emma Barremyr

Hej vänner ♥

Veckorna bara flyger fram och det känns som om jag bloggar om en ny gravidvecka var och varannan dag ju! Nu är vecka 32 här och den senaste veckan har magen vuxit i rasande fart. Helt plötsligt har jag en riktig kanonkula på magen och jag känner mig väldigt, vääääldigt gravid. Haha!

Lillan har hicka flera gånger om dagen (och natten) som får hela magen att hoppa till, jag får plötsliga impulser av att knappt kunna andas och förmodar att hon då trycker eller sparkar på lungorna, och kan även bli plötsligt illamående när hon istället kör karatesparkar mot magsäcken. Jag har mycket foglossning i ryggen och ibland så ont att jag knappt kan sitta ner. Som tur är går det i vågor, så jag har inte ont hela tiden.

Denna ljuva graviditet alltså!

Under veckan som gått har jag haft många kraftiga sammandragningar som gjort lite ont i kombination med en molande värk i ryggen. Förvärkar redan?! Lite väl tidigt kan jag tycka, och det gjorde mig väldigt orolig eftersom Pelle var bortrest hela förra veckan. Jag fick dra ner på tempot ytterligare och vila massor, som tur var gjorde det susen. Under helgen har det känts bättre igen och de senaste dagarna har sammandragningarna kommit mindre ofta och gjort mindre ont!

Magen vecka 32 (31+0)

Trots alla krämpor som jag har och klagar över här är det ju på många sätt verkligen helt fantastiskt att få uppleva en graviditet. Men jag längtar väldigt mycket tills den är över och det nya kapitlet i livet börjar. Att få bli mamma känns så otroligt häftigt och det är något jag ser fram emot väldigt mycket, även om jag är medveten om att det kommer innebära många utmaningar och jobbiga stunder!

Livet kommer snart att förändras på så många sätt och just nu försöker vi njuta allt vi kan av att bara ha varandra att rå om här hemma. Att ligga och mysa hur länge som helst, njuta av sovmorgnar, sitta ner och prata i lugn och ro, äta långa middagar och sånt som kanske inte kommer få lika mycket utrymme sen.

Vi pratar mycket om livet som småbarnsförälder och hur vi vill ha det, hur vi ska göra för att få tid för varandra, hur vi kan ge varandra kärlek de allra jobbigaste vakennätterna när vi egentligen bara vill skrika åt varandra och hur vi på bästa sätt kan göra för att hjälpas åt. Det känns väldigt skönt och Pelle får mig alltid att känna mig så trygg de gånger jag oroar mig för att jag inte kommer klara detta – för de tankarna och känslorna finns också där ibland.

Men det är väl helt normalt när livet ska förändras så mycket?

Till helgen gör vi vår sista resa tillsammans innan bebis kommer! Det blir en myshelg i Stockholm med hotell, god mat, musikal och bara vi två. Åh, som jag ser fram emot det och hoppas att jag får må bra ♥

Kram / Emma