Emma Barremyr

Tankar om PMS

God morgon vänner ♥

Den här veckan har varit jättejobbig för min del! Jag har varit väldigt nere, haft en gnagande ångest runt bröstet och inte alls mått bra psykiskt. Jag har brutit ihop och inte haft lust med någonting. Det här är något jag drabbas av då och då och på senare tid har jag börjat förstå varför.

Alldeles lagom tills jag blev helt frisk från influensan i veckan fick jag istället PMS. Ja, jag har insett är jag en av dem som lider av PMS-problem, och jag skulle vilja prata lite mer om det här!

Min PMS brukar antingen visa sig fysiskt eller psykiskt, och som tur är, är det är sällan både (även om det också händer ibland). Antingen så har jag väldigt ont i äggstockarna i samband med ägglossningen och har sedan mensvärk till och från nästan en hel vecka innan mensen väl drar igång. Smärtpeaken brukar vara första mensdagen och då brukar jag ha så ont att jag måste sjukskriva mig. Värktabletter hjälper inte och utöver själva mensvärken brukar brösten vara ömma, jag blir trött, slöillamående och så SÖTSUGEN.

Den andra varianten på min PMS är mer psykisk. Jag sover dåligt, gråter för ingenting, har svårt att ta motgångar, tappar lusten för saker, känner mig liten och värdelös, går med konstant ångest och kan aldrig riktigt sätta ord på varför. Detta händer helt utan förvarning, ungefär en vecka innan mensen och brukar hålla i sig ända fram tills dess att mensen anländer. Varje gång är det som ett slag i ansiktet. Jag känner ofta inte igen mig själv och har väldigt svårt att hantera mina känslor under dessa veckor.

Varje gång undrar jag om det är meningen att det ska vara såhär? Vad är syftet?

Mina problem varar alltid EN HEL VECKA innan mensen och jag vill verkligen inte må såhär. Jag vill varken ha ont eller må dåligt psykiskt! Det som känns mest frustrerande är att jag inte kan göra något åt det. Yogan och träningen hjälper mig mycket med att framförallt hantera de psykiska problemen. Det lindrar ångesten och gör mig lite gladare för stunden, men det blir aldrig riktigt helt bra. Och trots att jag försöker kan jag helt plötsligt ändå sitta i ett hörn och gråta för minsta lilla motgång. Gaaaah!

Jag är väldigt känslig och har alltid varit en person som pendlat upp och ner i humöret. Jag har varit medveten om att jag har bra och dåliga perioder, men jag har aldrig tidigare reflekterat över att det kunde ha med mensen att göra. Efter över ett halvårs kartläggande har jag nu förstått hur jag fungerar och att det faktiskt är PMS jag har, och det har tagit tid att inse eftersom problemen inte alltid är lika från gång till gång.

Men det här inlägget menar jag absolut inte att klaga. Jag vill bara visa för er hur min verklighet är dessa veckor. Jag vet att jag absolut inte är ensam om att drabbas av dessa problem och genom att lyfta ämnet här på bloggen tänker jag att vi kan börja prata mer om det och hjälpa varandra.

Vad har ni för tankar och erfarenheter kring PMS?

IMG_0928

 

Dela gärna tips, tankar och reflektioner i kommentarsfältet!

 

Kram / Emma.

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Linnea

    Känner igen mig jättemycket och tyvärr har min blivit värre med åren. Jag har som dig alltid haft toppar och dalar och sällan en ”jämn” nivå i mitt humör men nu har just ångesten inför mens blivit värre. Jag kan jobba som vanligt med på kvällen ligger jag bara och gråter.. skönt att inte vara ensam om det här!
    Yoga, promenader har hjälpt samt att faktiskt bara släppa ut känslorna när de kommer..

  2. Therese

    Hej!
    För ett halvår sedan blev jag diagnosticerad med PMDS som är en allvarligare variant av PMS. Det du beskriver stämmer på pricken in på hur jag mådde innan jag fick rätt hjälp. Numera använder jag en medicin som heter Premalex, som helt har tagit tillbaka mig till livet! Men som de andra skriver så finns det flera olika lösningar så jag tycker verkligen att du borde kolla upp om det är PMDS du har så att du slipper må såhär dåligt! Det finns hjälp att få!!

    Kram <3

    1. Emma

      Hej! Tusen tack för din kommentar och för att du delar med dig 🙂 Jag läste på lite om PMDS och det stämmer ju precis som du säger in på mina symtom och jag blir så glad över att höra att det finns hjälp att få! Ska kolla upp det. Tack igen <3 Kram

  3. Ester

    Hej!
    Jag brukade ha jättemycket problem med pms. Var hemma de två första dagarna av mensen. Hamnade på psykakuten ett par gånger. Det slutade med att jag planerade hela livet (resor, träffar med kompisar, inlämningar, aktiviteter osv) efter när mensen skull komma. Det funkade tillslut inte, så sedan tidigt i januari tar jag nu p-piller. Allt förändrades jättesnabbt och blev så mycket bättre! Tipsar verkligen!

    Lycka till!

    1. Emma

      Tusen tack för din kommentar och för att du delar med dig! Usch, jag förstår dig helt och fullt, det här med PMS är verkligen inte kul! Skönt att p-piller har hjälpt dig. Jag uppskattar verkligen tipset, men jag har testat många olika p-piller men har tyvärr bara mått sämre av att tillsätta mer hormoner till kroppen 🙁 Kram

  4. Malin

    Samma här!
    Visade sig att jag har endometrios!
    Behöver inte du ha, men testa bioidentiskt progresteron. Som ovanstående sa, är det vanligt med progresteronbrist.
    http://hormoni.se här står mer!

    kram och lycka till!

    1. Emma

      Intressant! Jag har sökt för det, men gynekologen skrattade typ åt mig och sa att det var IBS… Så trött på att aldrig bli tagen på allvar! Jag ska verkligen läsa på mer om detta! Är otroligt glad för tips och för att du delar med dig! TACK <3 Kram!!

  5. Linnea

    Många kvinnor har idag progesteronbrist vilket medför pms. För mig hjälper det enormt mkt att smörja med bioidentiskt progdteron under speciella dagar på min cykel! Läs lite om detta och prova <3

  6. Victoria Warg

    Viktigt inlägg!
    Jag har PRECIS samma problem, inför varje mens har jag fysiska&psykiska (eller ibland bara den ena sorten) besvär så som du beskriver i ca 1 vecka – dagarna innan & första dagarna in i mensen.
    Yoga/promenader & ibland träning (om jag inte har för ont/mår för dåligt) hjälper mig också, men förstår vad du menar med att det ändå inte hjälper helt.
    Men på ett sätt har det varit en ”bra utmaning” för mig personligen. Att våga sätta ner kraven och bara ta dag för dag, när den perioden kommer. Jag försöker jobba med acceptansen, samtidigt som man självklart kan försöka göra bra saker för att lätta upp sinnesstämningen/lindra de fysiska besvären.

    KRAM <3

    1. Emma

      Så fint att du delar med dig Victoria! Så skönt med någon som förstår och som man kan dela tankar och erfarenheter med. Tror vi är lika och att det handlar mycket om att sänka kraven och låta de dåliga dagarna få vara så och då våga vila och inte stressa upp sig! Stor kram <3

  7. sandraemelie

    Hej!
    Jag tycker att det är så bra att du tar upp detta. Många lider verkligen i det tysta. Jag har haft exakt samma problem som du sedan tidiga tonåren. De blev värre i gymnasiet och tillslut stod jag inte ut med att må dåligt nästan 2 veckor varje månad. Jag hade i princip varje månad ont i äggstockarna som du, mensvärk som stegrades en vecka fram till mensen, huvudvärk, irritation, humörsvängningar, känslig, ångest, ömma bröst, vätskeansamling, finnar, fett hår… Jag började i slutet av gymnasiet med p-piller och när jag hittat rätt kändes det bara så skönt! Knappt någon pms, mindre mensvärk och mindre blödningsmängd. Tycker eg inte om att äta massa hormoner men för ens välbefinnande så kan det faktiskt behövas. Vårt samhälle är inte anpassat för oss med kvinnor med dessa besvär (Man ska vara så produktiv, professionell, glad och positiv hela tiden…). Jag har ätit p-piller i 11 år nu och de senaste 3-4 åren har pms-symtom kommit tillbaka. De värsta är ömmande bröst, att jag blir känslig och gråtmild emellanåt, mellanblödning, huvudvärk och viktuppgång(vätska) varje månad. Detta är dock inte alls i närheten av hur det varit! Ville i alla fall säga att du verkligen inte är ensam och att jag uppskattar att du belyser och tar upp detta i bloggen!
    Kram

    1. Emma

      Ja jag tycker också det känns viktigt att prata om det! Tusen tack för din kommentar och för att du delar med dig Sandra, det betyder så mycket att veta att man inte är ensam! Skickar över en stor styrkekram till dig <3

  8. Jonna

    Hej Emma!

    Känner också igen mig i det du skriver. Kommer få mens idag eller imorgon och veckan som varit nu innan har varit för jävlig rent ut sagt 🙁 Sov 1 h i går natt pga smärta och har mått riktigt dåligt psykiskt. Mina besvär har blivit värre med åldern (är 26 år idag), trodde snarare det skulle bli bättre ju äldre jag blir, men icke. Känner mig precis som dig som en helt annan människa under dessa perioder av månaderna. Jag har läst att många blir bättre av läkemedlet ”premalex” för deras psykiska PMS-bevär. Jag är ganska så emot mediciner egentligen men funderar på att testa och se om de hjälper.

    Kram!

    1. Emma

      Hej Jonna! Är så otroligt tacksam för att du delar med dig och för ditt tips! Jag kan absolut tänka mig att ta medicin om det fungerar, ska kika på det! Jag hoppas att du blir bättre och får hjälp du med <3 Kram!!

stats