Vi har nyligen avvänjt Elsa med att dricka välling på natten och jag fick flera önskemål på Instagarm om att skriva ett inlägg om det, så here we go!
Ända sen vi slutade amma på natten runt jul har Elsa fått välling på morgonkvisten runt 4-5 någon gång, ibland tidigare, lite beroende på när hon vaknat. Vi märkte att när hon fick välling somnade hon om och sov ett par timmar till, vilket varit så värt för oss. Då fick ju vi också sova ett par timmar till.
Det här har funkat väldigt bra ända till för någon månad sedan. Helt plötsligt så somnade hon inte om längre. Ibland kunde hon vakna redan vid 3.30 på morgonen för att dricka välling utan att somna om förrän ett par timmar senare. Vi hade många nätter där hon var vaken runt 1-2 timmar varje natt och vi började få känslan av att vällingen kanske blev ett störande moment i sömnen. Att hon vaknade för att hon var van och dricka välling då.
Så vi bestämde oss för att göra nattvällingen till ett avslutat kapitel. Och vi BESTÄMDE oss. Ingen mera välling!
Pelle fick ta första natten och jag hörde att hon skrek i omgångar mellan 02.30-04, men till slut hade hon somnat om utan vällingen. Andra natten hade jag och då vaknade hon 03.45. Inget skrik då, men hon somnade inte om förrän vid 05.30. Jag orkade dock aldrig somna om så jag gick upp och mediterade när Elsa somnade.
Tredje och fjärde natten gick mycket bättre. Hon sov två hela nätter i sin säng från 19-06. Nätterna därefter har också varit bra! Så från att hon i princip aldrig har sovit en hel natt (har hänt ett fåtal gånger) utan att äta på natten sover nu hela nätter.
Det tog två nätter för henne, sen var det som att hon fattade att vi hade bestämt oss. Hon hade sovit så oroligt en period nu innan, och det känns som att nattätandet har varit en del i det. Nu är det som att nätterna är lugna, och jag hoppas att det fortsätter så. Dessutom har hon börjat sova i sin egen säng igen, och det har inte hänt många nätter den senaste månaden.
Så ja – för er som undrade hur vi gjort? Vi bestämde oss, vilket jag tror är det viktigaste. Det blev några jobbiga nätter, men det känns värt det såhär i efterhand. Hon är snart 1,5 år och behöver ju faktiskt inte äta på natten.
En bild från husvagnssemestern i somras. Det är mysigt med barn i sängen, men tänk att en så liten kropp kan ockupera så stor säng alltså!
Kram / Emma.
