Hej vänner ♥
Jag har tidigare berättat för er om vandringen mellan Storulvån och Blåhammaren, samt när vi gick platåleden och åt lunch vid Kläpphögarna i Ottsjö.
Idag tänkte jag dela med mig av vårt äventyr upp till Åreskutan, 1420 m.ö.h – en härlig dagsvandring med otroligt fina utsikter!
Häng på!
Åres i särklass populäraste och därmed mest trafikerade vandringsled är den västra leden (led 214) upp till Åreskutan. Vi hade därför bestämt oss för att gå östra leden (led 215). En svart led som innebär lite svårare vandring och brant terräng. Vi hade dock hört att den leden skulle innebära mer ostörd fjällkänsla eftersom färre går den leden, och det verkade mer lockande tyckte vi!
Dagen bjöd på solsken och otroligt peppade parkerade vi bilen nere i Åre by och begav oss sedan av. Vi startade med att gå led 212 till Fjällgården och fortsatte sedan vidare till Totthummeln och kom där på led 215. Leden var bra skyltad och därför inga som helst problem att följa.
Vi var så gott som ensamma under hela vandringen upp och fick verkligen uppleva ostörd fjällmiljö när den är som bäst!
Åååh, jag älskar verkligen att bestiga berg! Det är något magiskt med att bara vandra högre och högre upp, känna hjärtat slå i bröstet och mjölksyran bita i benen. Ja hörrni, för att inte tala om alla storslagna och vackra vyer man får se desto högre upp man kommer!
Efter att ha nått Totthummeln vandrade vi vidare mot Lillskutan!
Uppåt, uppåt, uppåt – och leden till Lillskutan var såhär vacker!
På toppen av Lillskutan möttes vi av en storlsagen vy över Åresjön och byn där nere! Wow alltså!!!
Leden fortsatte i rejäl uppförsbacke och allteftersom vi närmade oss toppen, desto brantare blev det! Hela tiden vandrade vi med en vacker vy mot Kallsjön och Fröå och jag kunde liksom inte sluta förundras över allt det vackra.
Det är så lätt att bara vara här och nu i den här miljön. Att gå och titta sig omkring, prata om livet och njuta av det som är. Jag älskar att uppleva naturen och att få vara i den på det här sättet. Det får mig att känna mig så levande och tacksam över livet – och över kroppen som orkar – TACK kroppen ♥
Sista biten mot toppen var rejält jobbig – väldigt stenig och krävde stundvis både armar och ben (se bilden nedan). Wiiiieeee – klättring – sånt är extra roligt tycker jag då det blir lite mer utmanande!
Väl uppe på toppen var vi inte ensamma längre! Det var en fin dag och många hade vandrat upp via västra leden eller åkt kabinbanan upp och satt nu där på toppen och fikade.
Uppe i toppstugan fanns ett café som serverade nygräddade våfflor och annat gott, lockande ellerhur? Jag och Pelle hade dock med oss egen mat och packade därför upp köket och slog oss ner med en svårslagen vy över Kallsjön framför oss. Inte så dumt det heller!
Vi kokade pasta som vi åt tillsammans med makrill i tomatsås. Enkel och god vandringsmat som länge varit en stående favorit hos oss! Att sitta där på toppen med solen i ansiktet, se på den vackra utsikten och sleva in mat i magen – det är verkligen livet hörrni!
Efter lunchen på toppen påbörjade vi vandringen neråt. Planen vi hade först var att vi skulle gå ner till kabinbanan, som ligger på 1240 m.ö.h. och ta den ner till byn. Men eftersom vi båda kände oss pigga i benen och inte hade någon större lust att hoppa in i någon kabinbana bestämde vi oss för att gå hela vägen ner via västra leden för att även få uppleva den!
Att gå nedför är i sig en jobbigare utmaning än att gå uppför om du frågar mig! Det är härligt att hela tiden gå med utsikten framför sig, men samtidigt mycket jobbigare för både fötter och knän än att gå uppför.
Leden ner var dock väldigt fin och vi njöt av att få vara ute i den fina dagen. På vägen ner passade vi även på att svalka oss lite och doppade fötterna i en fjällbäck. Så himla skönt, men HERREGUD vilket kallt vatten! Uppfriskande var bara förnamnet!!!
Efter lite spamys och så på hotellet avslutade vi dagen med att möta upp några vänner för middag på Villa Tottebo. En restaurang som hade fått mycket positivt på Tripadvisor för sin goda mat och trevliga personal.
Och jag håller med! På Villa Tottebo blev vi serverade massa god mat, underbart nybakat bröd och goda efterrätter! Jag åt ryggbiff med sötpotatisstripes, dragonsmör och rödvinssås samt en ljuvlig liten chokladtryffel till efterrätt, vilket avlutade dagen helt perfekt!
Gissa om jag somnade gott den kvällen sen?
Vill du läsa mer om vår vistelse i Åre och få olika tips kan du göra det här!
Kram / Emma.
Var oxå i Åre för bara någon vecka sen för första gången och jag blev förälskad i landskapet och miljön, och då åkte vi mer eller mindre bara igenom det för att se Tännforsen, men tanken slog mig när jag var där att här skulle jag vilja vandra. Efter att ha sett dina underbara bilder Emma så längtar jag ännu mer tillbaka. Tack fina du för att du delar med dig av dina härliga äventyr!!
Ja visst är det fint där uppe! Svårt att inte bli förälskad, jag förstår att du längtar tillbaka – det gör jag också 🙂 Vad kul att du uppskattar mina inlägg om våra äventyr!
Åre. Mitt älskade Åre. Blir så tydligt när jag ser det här, varför jag älskar detta ställe 🙂
Ja jag förstår att du älskar det stället 🙂