Hej vänner ♥
Åh, i söndags innan sista delen på klätterutbildningen var jag och Pelle bjudna hem till min vän Madde på lunch. Madde är en av mina allra bästa vänner som jag hittade på PT-utbildnignen för snart fyra år sedan. Jag har och har alltid haft många underbara vänner som jag älskar av hela mitt hjärta, men jag har ändå alltid upplevt en känsla av ensamhet för att ingen riktigt varit som mig. Jag har ända sedan jag var liten känt mig annorlunda, försökt att anpassa mig och trott att det varit fel på mig.
Nu vet jag att det inte är så, och jag har hittat en vän som är precis som mig. Jag har också det senaste året gjort ett grymt stort terapiarbete, och det som är så häftigt är att jag och Madde de senaste åren har gjort exakt samma inre resa. Det är så otroligt coolt att man kan vara så synkad med en annan person. Det är också väldigt fint att ha någon att dela känslorna och utvecklingen med. Jag är oändligt tacksam för att våra vägar korsats, vilket jag VET har en stor mening för oss båda ♥
Nu blev det lite djupt här igen, men det blir lätt så när jag är med Madde. Vi ses ju tyvärr inte jätteofta, sist var en underbar helg i november, men vi håller kontakten via telefon så ofta vi kan. Eftersom vi inte setts på nästan ett halvår nu så var söndagens lunchdejt riktigt efterlängtad!
Madde bjöd mig och Pelle på en riktigt lyxig söndagslunch bestående av köttfärsbiffar med fetaost, ugnsrostade rotfrukter och bearnaisesås! Till efterrätt fick vi kaffe och hemgjorda rawfood-praliner med jordnötssmör och hackade hasselnötter. Så galet gott!
Efter lunchen gick vi ut för att njuta av den vackra naturen i området där Madde bor! Kristinebergsklipprona var varma av solskenet, vårens vindar smekte våra kinder och jag njöt så in i bängen av att bara sitta där och ha två av de finaste människorna i mitt liv vid in sida. Så mycket kärlek ♥
Kram / Emma.
