Ååååh, som jag saknat det!!!
Glädjen och alla endorfiner som träningen ger alltså ♥
Den här gången blev träningen lidande i över två veckor på grund av förkylning. Det är inte så att jag har problem med att vila, och jag går absolut inte runt med ångest, mår dåligt och kompenserar med maten som jag gjorde när jag var sjuk och inte kunde träna när jag hade ätstörningar. Det skulle jag aldrig göra mot min kropp igen. Nu vilar jag så länge som jag behöver, lyssnar på kroppen och gör mitt bästa för att ta hand om den så att jag blir frisk fort!
Målet med träningen har för mig länge varit att må bra, vara stark och ha hälsa. Träning är något som jag i vanliga fall ger till min kropp för att ta hand om den, men är jag sjuk är träning allt annat än bra faktiskt. Då är det vila som gäller eftersom jag ser det som ett tecken på att kroppen faktiskt behöver just vila.
Träningen är en självklar del i mitt liv, och även om jag vet om alla positiva effekter den ger, så är det inte något jag reflekterar över så jätteofta. Men, varje gång jag är sjuk så får jag en påminnelse om varför jag tränar då jag tydligt märker hur otroligt viktig träningen och rörelsen är i mitt liv. Bara efter två veckor utan träning märker jag att jag inte riktigt känner mig så glad som jag brukar vara. Det är något som saknas helt enkelt. Jag får lite värk i kroppen här och där av att bara sitta still, jag sover sämre och magen funkar sämre (min IBS-mage gillar verkligen INTE stillasittande).
Vet ni vad det här betyder?
Jo, träning är det bästa lyckopiller jag kan ge till mig själv. Med träningen i livet blir jag glad och sprudlande, jag får energi och lust på livet. Träningen gör också att jag sover bättre och slipper ha ont, plus att magen håller sig i bättre form om jag rör på mig. Dessa är anledningarna till varför jag tränar, anledningarna till varför jag längtar efter att få träna när jag inte kan träna och anledningarna till varför jag aldrig tappar motivationen till att fortsätta träna.
Träningen får mig att må så sjukt bra ju!
I tisdags körde jag ÄNTLIGEN igång igen och ingen är lyckligare än jag just nu! En liten förkylning har gett mig ny motivation och en påminnelse om varför jag tränar. Tacksamheten över veckans träningspass är oändlig och det är en fantastisk känsla som sprudlar inom mig! Wiiiiiiieeee!
Träningsvärken gör sig påmind både här och där – GÖTT som tusan även om jag stånkar och stönar lite väl mycket just nu, haha!
Dagens uppmuntran!
Påminn dig om varför just DU tränar och vad det är med träningen som får just DIG att må bra ♥
Kram / Emma.
Som med så mycket annat i livet är det ibland nyttigt att få längta för att inte glömma av glädjen, kärleken, känslan eller vad det nu än må vara. Själv ser jag fram emot det omvända, dvs. vila eller att träna kravlöst. Senaste månaderna men framför allt veckorna har fokus endast varit på Göteborgsvarvet. Men alldeles strax är det dags! Spännande och nervöst. Målet är att ta sig runt. Hade självklart varit roligt att slå förra årets tid men det är absolut inget krav. Ser bara fram emot att få vara en del av denna fantastiska folkfest.
Önskar dig en riktigt fin helg!
ja precis så är det ju! Skönt för dig att kunna träna kravlöst nu framöver! Hoppas att loppet gick bra och att du är hel och skadefri 🙂 Njut av sommarens träning nu och lite vila också 🙂 Kram
Fina du. Så sant så klokt. Jag håller med. Träningen är ett lyckopiller. Så ljuvligt!
Ja jag ÄLSKAR det lyckopillret 😀