Hej vänner ♥
Jag vet att ni är så otroligt många där ute som är livrädda för att bli sjuka. När ni är sjuka kan ni inte träna och när ni inte kan träna får ni ångest. Ni mailar och ber om hjälp och jag vill bara krama om er alla och tala om för er att ni inte behöver vara rädda! Jag vet precis hur det är och hur ångesten och rädslan känns, eftersom jag har varit där under många år. Jag har dessutom gjort tabben att träna fast jag inte känt mig helt hundra och sen blivit sjuk dagen efter – och då riktigt sjuk. Jag har också många gånger börjat träna för tidigt efter en tid sjukdom och då blivit sjuk igen – eftersom kroppen inte var redo för träning. Det kan lätt skapa en ond cirkel som sätter både kropp och psyke i obalans. Efter många år har jag nu lärt mig att det inte gör något om jag inte kan träna på någon vecka, vare sig jag är sjuk, åker på semester eller får annat hinder. Visst älskar jag att röra på mig och jag mår ju som allra bäst om jag får träna, men jag har insett att det inte är farligt att vila. Resultaten försvinner inte och jag blir knappast tjock heller som jag trodde förr.
Först och främst vill jag bara säga att INGET FARLIGT kommer hända för att du vilar en vecka eller kanske hela två veckor (ibland kan det ta så lång tid att bli frisk). Du kanske har slitit i månader för att få resultaten du har idag, tror du då att de försvinner på en till två veckor? Nej knappast. Visst kan det kännas lite trögstartat till en början sen, men hallå – du har ju varit sjuk. Kroppen har jobbat hårt och fått dig frisk igen, var glad för det!
Regel nummer 1 – LYSSNA ALLTID PÅ KROPPEN! Hur känns den? Hur mår den? Vad behöver den? Vi behöver bli bättre på att lyssna på kroppen och ta hand om den. Vi behöver också bli bättre på att ge oss själva en kram och fråga hur vi mår, på RIKTIGT! Vi har bara en kropp och den ska vi leva med resten av livet.
En annan sak som jag tycker funkar väldigt bra är att behandla mig själv som om jag vore min egen bästa vän. Vad skulle du säga till din bästa vän om hen inte mådde bra? Aldrig i livet att du skulle rekommendera träning, gissar jag. Finns det något annat du tycker om att göra? Kanske se den där filmen som du inte hunnit se än? Baka den där nyttiga godsaken som du hittade på en blogg? Möta upp en vän för en tekväll? Bara ta en lugn promenad, yoga eller andas?
Du måste även jobba med tankarna i situationen. Bli medveten om dina tankar som du har om dig själv och vänd dem sedan till positiva tankar. Varje gång det kommer en elak tanke – STOPPA DEN och kasta bort den. Tala om för dig själv att du är värd bättre och plocka fram en varm och god tanke. Det här behöver du öva på!
T.ex. ”det är okej att vila, det är bra för min kropp och jag kommer inte förlora mina resultat”, eller ”min kropp är värd att tas hand om, det är inte farligt att vila när en är sjuk och jag kommer inte bli svagare eller tappa konditionen”
Varför vi inte bör träna när vi är sjuka?
Läs inlägget genom att klicka här!
Ta hand om er ♥
Kram / Emma.
Bästa kloka syster <3 är så stolt över dig för att du tagit dig dit du är idag! Jag älskar dig <3
Viktigt och bra inlägg! Klokt och välskrivet! Underbart att läsa! Heja heja heja!!!
Helt rätt Emma! 🙂 Tack på påminnelsen <3
Nu gjorde du min kväll:)<3
Tack gulliga du vilket lägligt inlägg 🙂 jag har skadat mig och nu när jag skulle börja försöka träna lite försiktigt efter två veckors vila blev jag istället sjuk. Känns ju sådär nu när man ska börja ”klä av sig” på sommaren. Men nej, ingen fara är det ju med det egentligen, mest tråkigt är det ju för att jag mår bra av träningen. Men får göra annat jag mår bra av sålänge 🙂 kram!
Tack<3
Tack så jättemycket emma! Jag har för några månader sedan legat inne pga en ätstörning och har sedan dess försökt att bättra mig med tvångsträningen, eftersom jag aldrig vill tillbaka till tiden som var. Det är oerhört svårt men du får mig att förstå innebörden av vila, balans & kost. Idag vaknade jag med ont i halsen och ville bara gråta för att jag inte kunde springa den mil som jag planerat. Nu förstår jag att det inte är något att ha ångest för utan en seger att lyssna på sin kropp, trots att det kan göra ont i hjärnan med röster som skriker. Tack återigen för att du inspirerar & får mig att tro att det verkligen går att bli helt fri från en ätstörning. Jag ser så många haft en ätstörning som går från den ena obsession till en annan vad gäller olika regler kring mat & träning men du är verkligen en stjärna som visar att en blandning av allt trots allt verkar vara det bästa. Stor kram!