Hej vänner ♥
I lördags var en sån där dag då jag ville springa, men inte hade någon motivation till det. Jag visste att det skulle gå segt och kännas tungt efter att inte ha sprungit på några veckor, vilket sänkte motivationen. Samtidigt såg jag det ljuva höstvädret med klar himmel, strålande sol och svala vindar utanför fönstret. Jo, men visst ville jag springa.
Jag BESTÄMDE MIG. 6 km skulle jag springa. Ut kom jag, och VILKEN LYCKA!
Jag utmanade mig själv med att le och säga hej till alla i motionsspåret, vilket resulterade i många hej och glada leenden tillbaka. Efter 6 km rusade jag i mål fylld av svettlycka och endorfiner. Med solen i fejset, lördagsfeelingen i kroppen och höstvindarna mot min hud ramlade jag sedan innanför dörren med ett stort flin!
JAG GJORDE DET!
Tränade ni också i helgen?
Kram / Emma.
Men fina du. Vilken bra idé att heja på alla… fint 🙂
Ja det blir himla trevligt att springa då 🙂
Ingen träning i helgen, men tack för att du inspirerar! 🙂
Varsegod 😀 hoppas du får till ett skönt pass under veckan!
Äntligen funkar du med bloglovin igen 😉 Jag är så van att läsa alla inlägg där att jag missar annars ju…
Och vilken härlig runda du verkade få till, inställningen gör det mesta ;D
Ja, äntligen! Fick hjälp med desamma när jag mailade supporten, så tack för tipset! Inställningen är allt, och det är häftigt!
Jag var ute och sprang igår kväll 🙂 Utöver det har helgen bjudit på tårta, en massa goa vänner och låååååång sovmorgon. Återhämtning efter en lång och stressig jobbsommar 🙂
Så härligt det lät! Goa vänner är den bästa återhämtningen, speciellt efter mycket jobb 🙂