Hej ♥
Under natten hade regnet vräkt ner och vinden ryckt tag i tältet rejält flera gånger. Pelle hade legat vaken och oroat sig och trott att vi skulle flyga iväg samtidigt som jag hade sovit gott. Hehe. Är man riktigt trött så kan man sova hur som helst, även i världens oväder.
Idag hade vi 14 km vandring till Kebnekaise fjällstation framför oss. 14 km i spöregn och en inte så rolig terräng skulle det visa sig. Men i hopp om att ovädret snart skulle ge sig steg vi upp och hade sedan vårt dagliga frukostmys inne i tältet innan det blev dags att packa ihop alla saker och ge sig av.
Regnet gav sig inte kan jag säga. Och inte var det något sånt här fint duggregn som kan kännas skönt att gå i heller, nej det här regnet kan likas vid ösregn som höll i sig hela dagen. Det rätt ut sagt vräkte ned regn som aldrig slutade. Terrängen var inte speciellt kul den heller. Det var stenar och klippor överallt, upp och ner som tog sån tid att ta sig fram i! Dessutom var det halt och kallt och att stanna och laga lunch var inte på tal då vi var alldels för blöta och kalla för att kunna stå still. Självklart hade vi regnkläder på oss, men eftersom det var motvind lyckades vi bli blöta här och där ändå. Händerna var som isbitar (när vantarna gick att vrida ut för att de var så blöta värmde inte så mkt längre) och magen kurrade hela dagen, trots att det ändå blev ganska många små stopp för att slänga i oss lite riskakor, ost, korv, choklad och russin.
Planen var att sova ute i tält i Kebnekaise också, men där vi kom fram till fjällstationen efter sex timmar vräkte regnet fortfarande ner. Tältplatserna så blöta och leriga att det knappt var någon som tältade där. Dessutom var vi kalla, blöta, trötta och hungriga. Vi var inte heller jättesugna på att sätta upp en dyngsurt tält och lägga oss i vid det här laget. Nej, vi bestämde oss för att bo på fjällstationen trots att det kostade en hel del.
Just då kändes det så himla värt det! Vi fick ett kök med el och rinnande vatten som vi kunde laga mat i, vi fick även tillgång till toalett, dusch och bastu. Så för första gången på fem dagar fick vi ta en dusch, koppla av i en varm bastu och äta middag inne i värmen. Men vi fick även sova i samma rum (med sovalkover) som 24 andra fjällvandrare vilket var mindre roligt då jag hamnade bredvid en gubbe som snarkade så att taket lyfte. Jag sov inte så mycket den natten med andra ord…
På kvällen slutade det faktiskt att regna och vi kunde då skymta lite solsken på bergstopparna. Det här blev faktiskt enda bilden jag tog på hela den här dagen. Lite tråkigt då det var fantastiskt vackert där vi gick, men alldeles för blött för att plocka fram kameran och knäppa bilder.
Det var alltså denna dag som vi skulle gått upp till toppen på Kebnekaise som det hade blivit som vi planerat från början. Lite tur kanske det ändå var att vi inte gjorde ett försök då vädret blev som det blev. Under kvällen pratade vi med flera som hade försökt sig upp, men alla hade fått vända pga. vädret. Det kan vara ganska farligt att gå upp där under sådana omständigheter.
Vädret kan man aldrig styra över, och att det skulle regna under vandringen det hade jag verkligen väntat mig. Den första dagen på vandringen var tung för att kropparna var så ovana den belastningen vi utsatte dem för, men den här dagen var tung för att det var svårt att hålla motivation och humör uppe. Vi kunde valt att tycka att det var jobbigt, klaga och vara negativa, men det gjorde vi inte. Istället försökte vi se det positiva vi fick ut av det. Vi skulle inte behöva gå där i regnet för alltid. Nej, för varje steg vi tog kom vi lite närmare målet och för varje leende, kyss och kram vi gav varandra blev det lite varmare och lite lättare. Ibland kan det vara bra att utsätta kroppen och psyket för lite större utmaningar, för att sedan kunna bli starkare samt värdesätta vardagen man lever i lite mer. Jag kommer iallafall blicka tillbaka på den här tunga dagen och tänka på att jag klarade mig igenom den, även om det var otroligt jobbigt och kanske inte det roligaste jag gjort. Men jag överlevde och jag har det väldigt bra just nu. Och jag känner mig faktiskt starkare!
Fortsättning följer...
Kram / Emma.
Hej!
Jag går andra året på KTH, en linje som heter design och produktframtagning. I år har vi en kurs som heter Form&Funktion och vi har fått i uppgift att ta fram en produkt till primus som ska göra det lättare att äta bra mat när man är ute och campar/vandrar/extremsportar. Jag har följt din blogg ett tag nu och har förstått att du har en del erfarenhet inom det området! 🙂 Jag har själv ingen erfarenhet av något av detta så har lite svårigheter med att sätta mig in i vad man skulle kunna förbättra vad gäller matväg. Finns det någon typ av kastrull som skulle kunna underlätta matlagning när man använder ett stormkök? Något hopfällbart diskställ? Något som underlättar renhållningen av disk? Förvaringen av mat? Om du har några tankar eller vore jag innerligt tacksam om du delade med dig av dem! 🙂 svara gärna till min mail!