Emma Barremyr

Kungsleden dag tre – Alesjaure – Sälka

Hej vänner 
Idag väntade den tyngsta dagen framför oss – 25 km vandring och över 1150 höjdmeter att ”bestiga”. Efter en otroligt kall och ganska så sömnlös natt var jag glad när det äntligen blev morgon och plusgraderna började komma tillbaka. Ett par portioner gröt med massa torkad frukt, nötter och mjölk samt en stor kopp värmande te och vi var redo att för en ny dag! Klockan 8.00 begav vi oss av.
Den första timmen gick otroligt lätt. Leden var platt och fin och vi traskade på i bra tempo. Timme två gick också ganska lätt. Vi pausade ungefär varje timme för att stoppa i oss energi – choklad, nötter, torkad frukt, fruktremmar, riskakor och knäckebröd med ost, smör och nötssmör. Vi gjorde i stort sett inget annat än att gå, äta, titta oss omkring, le, gå ännu lite mer, äta igen, låta fjälluften fylla lungorna, pussas och kramas lite, gå lite mer, peppa och berömma varandra för att vi kämpade på så bra, fortsatte att gå, åt lite igen, stannade för kisspaus, gick lite till, tog lite kort, åt igen.. osv osv.
Innan lunch skulle vi ta oss upp på 1000 höjdmeter och ha kommit 13 km närmare dagens mål, Sälka. Det kanske inte låter så jobbigt, men jag kan säga att det var fruktansvärt jobbigt. När stigningen började såg vi Tjälkastugan (där vi skulle luncha och vila) långt där uppe. Det kändes som vi gick och gick, men aldrig kom närmare. Så kändes det ganska ofta, att vi gick med aldrig kom någonstans alltså. Bergen man går bredvid där uppe är enorma och ögat lurar en lätt. ”Där är vi på en timme” kunde vi säga till varandra… och så tog det tre timmar, pga av den terrängen vi gick i. Hehe. Det tog sin tid att komma upp på det där berget med andra ord. Nästan fem timmar tog dessa 13 km.
När vi äntligen kom upp och skulle börja laga maten började det snöa. Det bokstavligt talat vräkte ned snö. Och det skulle inte bli det sista snöfallet på denna resa heller. Iallafall så smakade maten helt gudomligt gott. Vi fyllde på energidepåerna med massa pasta och en god skinksås gjord på parmaskinka och mjölkpulver. Dessutom fick vi sitta inne i stugan, i värmen och vila oss. Det var så skönt!
Efter en timmes lunchstopp traskade vi vidare, i en fruktansvärd terräng som bestod av sten, stora och små som vi fick hoppa emellan, gå ned och upp för. Vid det här laget hade jag börjat få ont i min hälsena dessutom och snön bara fortsatte att vräka ner. Humöret var väl sådär på topp. Pelle peppade mig och jag försökte hela tiden se det positiva. Ett steg närmare för varje fot jag satte ner. Snart skulle det bli neför istället för uppför och inatt skulle jag få sova i en säng. Ja, vid det här laget hade vi bestämt oss för att vi behövde torka kläder, tält och utrustning och skulle därför sova i en av stugorna i Sälka. Det gjorde det mycket lättare att fortsätta kämpa. Taken på att få sova i en varm säng.
När vi nådde toppen, 1150 meter över havet fick vi se en ny värld. Snöovädret lämnade vi bakom oss och farmför oss hade vi denna vackra dal. Bara åtta km kvar till dagens mål (som syns allra längst bort på bilden) Hehe. Det tog oss ytterligare fyra timmar innan vi kom fram.
Ett härligt stopp på vägen med choklad- och nötpåfyllning.
När vi slutligen kom fram till Sälka hade vi sammanlagt varit ute i över 11 timmar. Ont, ont, ont. Överallt värkte det, ögonen gick i kors av trötthet samtidigt som magen kurrade av hunger. Ja vi gjorde av med så mycket energi att det inte spelade någon roll hur mycket vi åt. Man var alltid lite hungrig (förutom precis efter en måltid då vi åt oss proppmätta). Jag har aldrig ätit så mycket mat i mitt liv som jag gjort under den här resan. Tror aldrig maten har varit så god någon gång heller? 😀
Angående stugan så finns det några sådana längs leden. Det finns ingen ström, inget rinnande vatten eller ingen värme om man inte eldar i kaminen. Oftast så delar man stuga/rum med 10-20 andra personer med ett gasolkök och våningsängar. Jag och Pelle hade sån tur att vi fick rummet för oss själva. Det första vi gjorde när vi anlände till stugan var att göra en brasa och laga middag. Sen kröp vi ned i sängen och somnade bums innan klockan slagit nio.
Fredagens middag bestod av svamprisotto med parmaskinka och riven prästost.
Åh, så skönt jag sov! Låg på Pelles arm och snosade hela natten 😀 Och så tog vi oss sovmorgon ända till sju dagen efter. Underbart!
Fortsättning följer
Kram / Emma.
Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats