Läsarfråga
Publicerad,
”Hej! Jag älskar din blogg. Jag har en fråga. Äter du någonsin vanligt godis?”
Hej! Vad kul att du gillar bloggen så mycket 🙂 Som svar på din fråga så kan jag säga att Ja – jag äter vanligt godis – när jag är sugen på det. Nu minns jag inte riktigt när jag gjorde det sist, men jag tror det var för ett par helger sedan när jag jobbade. Det händer ytterst sällan att jag köper eget godis (och köper jag eget är det 99% av alla gånger choklad, och då helst mörk – okej mörk choklad köper jag och äter väldigt ofta, hehe), då jag oftast hellre ställer mig i köket och lagar eget gottis, men hemma i Torsby och tillsammans med mina vänner blir det för det mesta vanligt godis, och jag kan tycka att det är gott ibland. Min familj är en riktig godisfamilj (men bara på helger) och är man hemma på helgen är det svårt att undgå den stora godisskålen som står framme. Jag är en sån som har lite svårt att stå emot om det finns, men jag blir liksom sällan sugen på godis (förutom choklad som den visst en gång i månaden finns ett enormt sug efter), utan kan lika gärna göra mig lite egen glass om jag blir sugen på något.
Jag har vuxit upp under väldigt bara förhållanden – vilket jag är väldigt glad och tackar mina föräldrar för. Fysisk aktivitet har alltid varit en självklarhet och som små fick vi testa på många olika sporter. Jag och mina systar blev alltid serverade hemlagad mat, hel- och halvfabrikat har inte funnits med, grönsaker till maten var också en självklarhet och godis det fick vi på lördagar. Jag tror att det har stor betydelse för den jag är idag, eftersom jag sällan blev utsatt för socker som barn har jag idag som vuxen inget större sug efter det. Tack mamma och pappa!
Men unnar jag mig aldrig kanske ni tänker nu?
Jo, jag unnar mig och äter gott varje dag. För mig är inte ”unna mig” en påse godis och en sliskig dricka till det. Såhär är det. Jag fullkomligt ÄLSKAR allt jag äter. Jag njuter, använder sinnen, känner på smaker, experimenterar och blir lycklig av min kost. Jag tycker att den där nyttiga kladdkakan är minst lika god som en vanlig och jag tycker det är lika gott med en påse nötter som en påse godis. Ja faktiskt!
Och som jag sagt förut – jag lever efter ”ingenting är så onyttigt att jag aldrig kan äta det och ingenting är så nyttigt att jag alltid kan äta det”.
Ni vet, den där berömda balansen, jag har hittat min balans och mår jäkligt bra! Och i den finns det godis med ibland, om jag är sugen. Ingenting är förbjudet, ingenting som jag tycker är gott.
Förstår ni hur jag tänker eller låter det bara heltknäppt i era öron?
Kram / Emma.
Jag tror inte de spelar så stor roll om man äter mycket godis när man är barn. Vi hade alltid bullar, kakor och glass hemma och åt ganska mycket sånt. Godis, chips blev det nog också en del. Vi hade inga förbud och inga särskilda godisdagar. Mina syskon och min mamma är alla smala och äter hälsosamt. Ingen har nåt direkt sockersug.
Tror det där med sockersug kanske har en viss genetisk koppling (säger jag utan att ha det minsta belägg). Som alkoholism. En del kanske bara inte får samma kickar av socker som andra. Dessa personer har lättare att avstå från eller äta mindre socker utan att det är speciellt jobbigt. Det är vad jag tror, helt ovetenskapligt. 🙂
Nä, jag är precis som du! En hembakt macka och en kopp te slår pizza eller godis alla dagar i veckan. Mitt enda godissug är efter choklad eller kanske en glass med vänner på sommaren, som en social grej. Eftersom jag har den inställningen så unnar jag mig de gånger jag blir sugen, även om det ibland kan inträffa flera gånger under en vecka. Varför bråka med sig själv när man kan njuta? 😀 Bra blogg!
Jag förstår dig så bra! Är helt likadan. Äter allt men inte alltid 🙂 Balans var det 🙂
Förstår verkligen hur du tänker, för så är det för mig med! Att "unna" sig godis, om man ändå inte vill ha/är sugen, det är ju inte att unna sig längre. Äter hellre en god kaka jag själv bakat, som inte är sprängfylld med socker 😉
Hej! Helt underbart svar, blir jättemotiverad till att hitta min egna balans och det börjar sakta men säkert infinna sig, även fast det är lite lurigt! Har en annan fråga bara: Det är många som pratar om att man gärna bör gå en morgonpromenad direkt när man vaknar innan frukost, för att kicka igång dagens förbränning. Har man ätit kolhydratrikt kvällen innan är det dessutom väldigt bra att ta en bensträckare innan frukost. Vad anser du om det?
Idag kände jag mig dessutom hungrig när jag skulle ut och gå men drack bara ett glas med citronvatten då jag skulle äta EFTER jag gått, men när jag kom hem så var jag inte längre hungrig. Kan det vara så att min kropp hunnit gått in i "svältläge" och att jag börjat förbränna muskler under min promenad istället? Jättetacksam för svar, din blogg är bäst! Kram
Jag har själv haft problem med det där. När jag först flyttade hemifrån bantade jag och förbjöd mig själv från att äta en massa olika saker. Det gjorde att det slog tillbaka och jag frossade tidsvis.
Nu försöker jag hitta den där balansen igen, har hittat en massa saker jag tycker om som inte klassas som onyttigt och försöker tänka till när jag småhandlar.
Behöver jag det till något speciellt?
Är jag hungrig? Om ja så köper jag något annat än godis.
Är jag sugen?
Vill jag ha det av vana?
Jag tror att så länge man tänker till lite så blir det lättare. Både att stå emot (för min magen mår inte så bra av en massa socker) och att förstå sig själv, vilket i slutändan behövs för att kunna leva sunt.