Emma Barremyr

Igår blev Elsa en månad gammal, och jag är mer tacksam än någonsin att vi fått äran att vara hennes föräldrar!

Det är stundvis fortfarande svårt att förstå att hon är våran lilla bebis, men det sjunker in mer och mer för varje dag som går. Jag är hennes MAMMA och det är så coolt att tänka på att hon är hälften jag och hälften Pelle.

Efter graviditeten har jag fått en helt ny relation till min kropp. Den har burit Elsa i nio månader, min kropp har skapat den här lilla människan, gett henne näring att växa, fött henne och fortsätter nu att nära henne genom bröstmjölken.

Jag undrar hur jag någonsin kunnat se ner på min kropp och hatat den som jag gjort? Det känns idag helt ofattbart att jag kunde känna så! Idag känner jag så stor kärlek, ödmjukhet och tacksamhet gentemot kroppen och tycker faktiskt att den är finare och häftigare än någonsin. Den (tillsammans med lite spermier från Pelle, hehe) har gett mig det finaste jag någonsin varit med om, älskade lilla Elsa ♥

Den första månaden har gått så otroligt fort, men samtidigt kan jag inte förstå att vi hade ett liv innan Elsa kom. Idag känns det bara så himla självklart att vi är tre, som om hon alltid hade funnits hos oss.

Både jag och Pelle trivs väldigt bra med det nya livet som föräldrar, och första tiden har för oss varit väldigt mysig, även om det stundvis varit jobbigt också såklart. Men för mig har livet efter förlossningen varit så otroligt mycket enklare och lyckligare än under graviditeten att jag knappt vågar tro att det är sant att man kan må såhär bra.

Jag och Pelle hjälps åt och delar på det mesta, både vad gäller att ta hand om Elsa, men även sånt som ska göras i hemmet. Eftersom det är jag som har maten är det jag som gäller när hon är hungrig, men i och med att hon tar nappen kan vi även hjälpas åt när hon är tuttig och närhetssjuk, och det känns som om vi båda fått möjligheten att knyta an väldigt bra. Är hon inte hungrig är hon ofta lika nöjd hos Pelle som hos mig. Elsa är också väldigt nöjd med att ligga hos Pelle om nättare, vilket avlastar mycket för mig så att jag kan sova mellan amningstillfällena, vilket också gör att sömnen funkar väldigt bra!

Sedan en dryg vecka är Pelle tillbaka på jobbet igen och jag och Elsa har dagarna för oss själva. Vi har umgåtts mycket med familj och vänner och har egentligen bara haft en enda dag för oss själva under veckan som gått. Det går förvånansvärt bra, även om det är lite tufft vissa stunder. Det krävs rejält med planering när vi ska iväg och ofta börjar jag att göra oss redo redan flera timmar innan avsatt tid, haha! Jag antar att det är något vi kommer in i mer och mer desto längre tiden går.

För varje månad som går tänkte jag göra en liten uppdatering om Elsas utveckling här i bloggen. Mest för att det är roligt att kunna gå tillbaka och läsa om hur vi hade det och vad som hände månad för månad. Det är ju det som är det bästa med att ha en blogg!

Tiden går så fort och eftersom det händer så otroligt mycket varje dag är det lätt att tiden bara flyter ihop, och det blir svårt att minnas efteråt. Dokumentation av livet i allmänhet är viktigt för mig, och att dokumentera och minnas Elsas första år är viktigare än något annat! Hoppas ni vill följa med oss på den resan ♥

Det här är Elsa 1 månad gammal:

>> Hon sover väldigt mycket och sover som bäst i vagnen och bärsjalen, eller om hon får ligga mage mot mage med mig eller Pelle. Det är så mysigt och jag njuter av varje sekund!

>> När hon somnar för natten brukar hon sova 4-5 timmar i sträck första sovningen, och det är också längsta tiden som går utan att hon ammar, annars äter hon ungefär varannan till var tredje timme nu.

>> Den senaste veckan har hon börjat fixera blicken och ögonkontakten vi får med henne är det finaste som finns!

>> När hon var tre veckor gav hon oss sitt första leende och sedan dess har de bara blivit fler och fler. Hennes leende får mitt hjärta att explodera av kärlek!

>> Hon älskar mobilen som hänger ovanför skötbordet och speldosan i vagnen. Dessa kan hon ligga och titta på i evigheter med stora ögon. Ljudet från speldosan lugnar även ner henne och vi brukar spela den för henne när hon ska sova.

>> Att klä av sig kläderna, gå upp från badet eller att vara naken är mindre populärt och resulterar ofta i skrikfest. Jag förstår henne då det såklart är kallt och obehagligt efter att ha legat i min varma mage i nio månader. Det blir som tur är bara bättre och bättre och nu skriker hon inte lika mycket som i början.

>> Vi har låtit henne ligga på mage och träna nacken flera gånger om dagen sedan hon var en vecka gammal, och hon var snabb med att börja lyfta på huvudet. Nu vid fyra veckors ålder är hon väldigt stark i nacken och kan hålla upp huvudet stadigt i flera sekunder.

>> Elsa älskar närhet och vill helst vara nära hela tiden (med vagnen som undantag som hon ju älskar att ligga i – om den är i rörelse vill säga, hehe). Korta stunder funkar det att lägga ner henne för sig själv när hon inte sover, men helst vill hon både sova och vara vaken i någons famn. Jag har också väldigt stort behov av att vara nära henne, så för min del tycker jag bara att det är mysigt ♥

>> Magen kniper på henne några gånger varje dygn och det är då hon gnäller. När bajset, fisen, spyan eller rapen kommer blir hon sedan lugn, och i övrigt är hon en väldigt nöjd bebis, bara hon får mycket närhet.

>> Vi är inte riktigt säker på vem hon är lik än då hon är väldigt olik både mig och Pelle som nyfödda. Vi kan dock se dragen och ögonen och ansiktsformen är mest Pelles, medan näsan, munnen och hakan är mer likt mig. Håret verkar hon också ha ärvt från mig!

>> På 1-månaderskontrollen på BVC var hon 54 cm lång och vägde 3950 g. Hon har alltså vuxit 6 cm och gått upp 600 g på en månad.

De två sista bilderna är tagna av min vän Jennifer Hägg ♥

Jag blir så glad av tanken på att Elsa och jag kommer få spendera dagarna ihop det närmsta året, och att vi även kommer ha Pappa Pelle med oss många av dessa dagar. Jag älskar det nya livet som familj och kärleken till dem är oändligt stor!

Kram / Emma.