Hej vänner ♥
Jag kan verkligen förundras över hur mitt mående kan variera så mycket från dag till dag. Ena dagen stark, glad och inspirerad. Andra dagen ledsen, svag och ångestfylld. På senare tid har jag mer och mer insett att jag faktiskt är en HSP:are (high sensitive person), och att livet förmodligen kommer vara såhär för mig. När jag lyssnade på boken ”Drunkna inte i dina känslor” hos Nextory (rekommenderar verkligen den boken om du känner igen dig i det jag berättar) lärde jag mig väldigt mycket om mig själv. Jag är helt enkelt en sån som är extra känslomässigt begåvad och även om det kan vara fruktansvärt jobbigt många gånger är det ju faktiskt en begåvning. Att börja se det på det sättet har hjälpt mig mycket!
Idag känner jag mig sådär glad, stark och inspirerad. Jag är liksom tillfreds med allt, jag är sugen på livet, det bubblar av härliga känslor inom mig och jag känner mig otrolig positiv till det mesta. Jag vaknade med ett lugn inom mig, studsade upp ur sängen, njöt av en frukost framför tv:n och kände mig så sugen på allt den här måndagen skulle erbjuda. Hittills har dagen varit underbar i sin enkelhet med jobb på hemmakontoret och en härlig långpromenad i skogen!
Gårdagen däremot var något helt annat. Jag vaknade och kände i hela kroppen hur något var fel. Trycket över bröstet, gråten i halsen, ögon som sved, känslan av att bara vilja dra täcket över huvudet och inte göra något alls. Jag kände mig som den minsta lilla människan i världen när jag kröp upp i Pelles knä och grät i omgångar. Gråten och Pelles tröstande ord om att ”det är okej att vara skör ibland” fick det att kännas lite lättare och jag kämpade mig igenom dagen trots allt.
Det är så svårt att inte bli besviken på dessa känslor. Jag vill ju inte känna såhär, och har ingen anledning att göra det heller! Vi hade en ledig söndag framför oss med massa kul planerat. Varför i hela världen kan en sån dag kännas så otroligt hopplös helt plötsligt? Dessa upp och nedgångar har blivit så mycket starkare sedan jag blev gravid, och det är jättejobbigt eftersom jag vill njuta av graviditeten och känna mig sådär glad och lycklig varje dag. Såklart så är jag glad, lycklig och tacksam över att vara gravid, men dessa ”svaga” dagar tar de jobbiga känslorna över och därför blir det svårare att känna de positiva känslorna om ni förstår vad jag menar?
Men som min kloka lillasyster Julia sa när jag pratade med henne – ”Emma, du är högkänslig person i vanliga fall, och livets dagar går upp och ner. Nu är du gravid så är alla känslor förstärkta av hormonerna, så nu känner du ju allt mycket tydligare, vilket gör det lite extra jobbigt, men det är okej”. Jag blev så tacksam och lugn av den påminnelsen. Jag vet ju att det är så, men det var också så skönt att få påminnelsen och bekräftelsen om att det är okej att känna som jag gör. Dessa dagar ÄR okej och det är inte känslor som varar för alltid. Idag mår jag ju bra igen och känner glada och positiva känslor extra tydligt! Hur underbart är inte det?
Det är okej att ha dåliga dagar då man känner sig liten och skör och här kommer några tips för att göra dessa dagar lite lättare!
>> Var snäll mot dig själv och skuldbelägg dig inte för att du känner som du gör (lättare sagt än gjort, jag VET). Men försök iallafall, det är inte ditt fel att du är känslomässigt begåvad.
>> Gråt om du känner att du behöver gråta. Att gråta är så otroligt förlösande och det känns alltid bättre efteråt. Att gråta med någon är dessutom mer helande än att gråta ensam ♥
>> Ligg inte kvar i sängen och dra täcket över huvudet. Gör saker som du tycker om! Trots att jag inte hade någon lust alls igår så gick jag ändå på en långpromenad i skogen, bakade bröd och avslutade dagen med att se på hockey tillsammans med Julia och Pelle. Dessa saker gjorde dagen betydligt bättre om om jag bara legat hemma och tyckt synd om mig själv.
>> Påminn dig ofta om att det bara är en dålig dag och försök att fokusera på att känna tacksamhet över det fina i livet. Att känna tacksamhet är stunder av lycka, och det hjälper mig mycket jobbiga dagar!
>> Jämför absolut inte ditt liv med andras. Du har ingen aning om vad deras livsresa handlar om.
>> Ät choklad. Det gör iallafall mig lite gladare och är därför meningslöst att försöka motstå!
Hur mår ni just idag?
En stor kram till er alla ♥ / Emma.
Hej Emma! Jag har återkommit till ditt blogginlägg ovan många gånger på sistone. Att vara gravid och högkänslig är inte det lättaste vissa dagar. Känner så igen mig i att vara sitt allra mest sprudlande jag vissa dagar för att en annan dag vara som ett öppet spjäll med noll motståndskraft och nära gråt hela tiden. Jag har så svårt att acceptera de jobbiga dagarna och känner mig dålig som inte alltid orkar ta mig iväg till jobbet. Att acceptansen ska vara så svår. Vill tacka för att du delar med dig av hur det var för dig, det skänker lite tröst att veta att det faktiskt finns fler som mig ?
Stor kram till dig!
Ja det finns fler som dig, det lovar jag <3 Styrkekram till dig! Kom ihåg att du är fantastisk.
Tack för att du delade med dig av detta! Jag är också en HSP, men glömmer bort det emellanåt och förstår inte alltid varför allt känns så tungt vissa dagar. Helt utan anledning kan jag vara strålande glad ena dagen och bara vilja dö andra dagen. Jag förstår att jag är långt ifrån ensam, och att jag är helt normal..men vadå, är det meningen att man ska ha det såhär resten av livet?? Varken terapi eller mediciner har hjälpt mig nämnvärt. Minst hälften av dagarna under en månad mår jag dåligt, resten är bra eller ok. Jag tycker att jag är värd att må bra varje dag!
Jag är likadan. Som yngre trängde jag ofta bort de negativa känslorna men nu har jag börjat tillåta mig själv att känna dem, utan att för den skull drunkna i dem. I början av den relation jag lever i nu tyckte jag det var så jobbigt med all ångest, det kändes som att jag var otacksam över det vi byggt upp och att jag klagade på honom, nu förstår han som tur är att det inte är så.
Och jag har insett att fördelen med att vara högkänslig också är att jag är SÅ lycklig emellan dalarna och att jag lägger märke till små detaljer som andra ofta inte ser.
Kom ihåg att du duger Emma och att det är okej att känna alla dessa känslor! ta hand om dig!
Tack för att du delar med dig! Jag gjorde precis som dig när jag var yngre – trängde bort de jobbiga känslorna! Det är en styrka att du idag kan se fördelarna med att vara högkänslig, och jag förstår vad du menar med hur härligt det är att känna de lyckliga topparna mellan dalarna! Tack för peppen söta du <3 KRAM
Vilket bra och fint inlägg. Livet. Det ÄR okej Emma. Du är Emma, låt det vara så. DU är underbar!
Tack för fina ord Mari <3 DU ÄR UNDERBAR!!!
Åh. Tack! Behövde det här inlägget och speciellt tipsen. En dag ska jag sitta och äta choklad när jag känner mig skör.
Jag är väldigt ångestfylld idag och har varit det sedan i lördagskväll. Jag har försökt hantera den utan att börja kompensera och minska maten, men det är svårt. Det kändes lite lättare på sjukhuset idag när min läkare kom och pratade med mig. Men nu är jag ensam igen, och då passar anorexin på att trycka ner mig. Det där matschemat som säger exakt i dl och gram vad jag ska äta tycker den vi struntar i. Hatar dessa motstridiga röster i huvudet. Men jag vinner ingenting på att lyssna på sjukdomen, men det är så himla svårt.
Vad fint att du uppskattade det! Och tack för att du delar med dig! Jag skickar över massa styrka och energi till dig, jag förstår att all ångest är tuff för dig! Försök att inte lyssna på rösterna i huvudet, de vill dig inte väl. Var rädd om dig och snäll mot dig själv, du förtjänar att må bra <3 Stor kram!
Underbara du, vilket bra inlägg!!
Såå viktigt att beröra detta ämne och jag känner igen mig så i allt du skriver..
Inser att även jag är en högkänslig person..och det förklarar ju så mycket! Jag har dagar som den du beskriver igår, då jag bara vill strunta i allt och dra täcket över huvudet! Men, när man struntar i att dra täcket över huvudet och ändå gör något så blir det iallafall lite bättre.
Viktigt att tillåta sig att ha de där lite sämre dagarna med vetskapen att det kommer en ny dag imorgon och att det säkerligen kommer kännas bättre med allt då 🙂
Härligt att din måndag är bra, njut av den 🙂
Du strålar verkligen Emma!
Kram Linda
Så glad att du uppskattade det! Och TACK för att du delar med dig av dina kloka tankar och erfarenheter, det gör skillnad! Stor kram <3
Jag är precis likadan, och det jobbigaste för mig är att mina föräldrar alltid tycker jag ”överdriver” och ”är löjlig”. Jag bad dem läsa den där boken du skriver i somras, efter att jag läst den själv och känt att det ju är jag. Men de tyckte jag var löjlig där med och läste den inte. Så ledsamt. Jag menar, jag kan inte rå för att jag så lätt gråter, blir arg, är emotionell, känslig, glad och ledsen om vartannat. Jag tar in ALLT och känner ALLT.
Jag har iaf vänner som förstår, lyssnar och accepterar. Det är SÅ skönt. Mina vänner är så fina.
Åh, vad ledsen jag blir av att läsa din kommentar! Jag förstår att du inte överdriver och du är absolut INTE löjlig för att du är känslig och jag hoppas ändå att dina föräldrar tar till sig boken och läser den en dag, för DIN skull. Tur att du har vänner som förstår och lyssnar. Det är riktiga vänner det <3 Skickar över en stor kram till dig!
Kram Emma! Det är så uppskattat att du skriver om detta. Tror fler känner igen sig, inklusive mig. Från att vara glad till att nästa tycka att världen hänger över ens axlar och inte orka uppskatta någonting.
Som du säger, man får försöka acceptera läget och som du säger unna sig det man mår bra av.
KRAM Cissi
ÅH KRAM! Tack för att du delar med dig, det betyder så mycket!