Emma Barremyr

Köttbullar och mos

IMG_0348

 

Hej kompisar ♥

Alltså det här med riktig svensk husmanskost!

Lagat på riktiga ekologiska råvaror är det så himla gott, och jag fullkomligt älskar det! Tillsammans med grönsaker som kompletterar är det en tallrik full med näring som ger mig allt jag behöver. Det är mat som är som kärlek för min kropp!

Jag brukar tänka att om jag ger min kropp mat som jag älskar så den kommer älska mig tillbaka ♥

Förra veckan gjorde jag köttbullar och mos! Det blev köttbullar gjorda på älgfärs och mos smaksatt med riven ekologisk prästost som serverades med ekologiska rårörda lingon.

Yummmeeee!

Visst låter det alldeles underbart gott?

 

IMG_0343 IMG_0347

 

Köttbullar och mos (4 personer):

  • 500 g köttfärs
  • 1 ägg
  • 1 dl grädde
  • 2 msk majsströbröd
  • 1 tsk salt
  • 1/2 tsk svartpeppar
  • 1 kg skalad potatis
  • 2 dl mjölk
  • 25 g smör
  • 1 nypa salt, peppar och riven ost

Blanda ihop köttfärs, ägg, grädde, ströbröd, salt och peppar. Rulla till söta små bollar och stek sedan i smör. Koka under tiden potatisen mjuk. Häll av kokvattnet. Värm mjölken med smöret i en kastrull och häll det över potatisen. Vispa moset riktigt luftigt med elvisp. Smaksätt med salt, peppar och lite riven ost – det blir så himla gott!

Servera med rårörda lingon och grönsaker!

 

IMG_0350

 

En rätt som även är urgod i matlåda och därmed perfekt att göra storkok av!

 

Hoppas det smakar!

 

Kram / Emma.

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Genus

    Hej igen. Har nu läst inlägget du tipsat om och vill först och främst säga: tack. Tack. Ja läste dina ord en gång, sen en gång till och ännu en gång till, och så småningom har jag kommit till insikten att jag faktiskt håller på att stressa mig sönder och samman. Jag har just börjat min ”resa”, med i bagaget finns både en kronisk sjukdom och en nyligen övervunnen cancer (ja! jag tror att jag vunnit över den!). Massiv undervikt att ta itu med, vid sidan om allt annat. Jag har fått så många råd kring maten så jag önskar man kinde äta sig mätt på dem! Visst får man rådgivning från dietistvården, men hur ska det funka i vardagen? Det enda man till slut ser framför sig är tallriksmodellen, proteiner, mineraler, näringsämnen. Och framför allt ska det vara rätt. Hälsosamt. Nyttigt. Näringsriktigt. Till max. Och andra sidan hör man: vilken tur du har! det är bara att äta fastfood och godis och läsk och vips får du upp vikten så det knakar! ja, om det vore så enkelt… Jag vet det är allt välmenat, men… Och dagen efter läser jag en blogg som handlar om hälsosam mat och träning, för det är ju så att jag vill äta mat som gör mig gott, inte godis från morgon till kväll. Men den hälsosamma bloggen blir också en besvikelse, jag orkar inte äta sallad med bönor och nötter och en massa fibrer, och där säger min mage stopp. Så tro mig, jag blev så glad och ändå nästan chockad do jag hittade din blogg och såg potatismoset här och tänkte: äntligen! Någon som håller på med hälsa och träning och vågar faktiskt visa upp en bild med hederlig husmankost… utan skamkänslor. För jag personligen upplever någon sorts skam då det gäller mat. Blodsocker, GI och fibrer, till slut frågar man sig: får man verkligen äta det? Är jag sugen på sallad så vågar jag inte för det blir för lite. Inte heller vågar jag ta en paj för den passar inte in i tallriksmodellen… Så ja, jag känner mig bara jättestressad. Jag vill gå upp i vikt, jag vill leva hälsosamt. Jag vill att det ska bli rätt, helst varje gång, vid varje måltid. min kropp kan jag tyvärr inte lyssna på, bland annat på grund av mediciner som är ganska bra då det gäller att undertrycka allt vad aptit heter, och delvis på grund av den dåliga kroppsformen jag får kämpa emot just nu, inte bara orken som lyser med sin frånvaro utan även någon matlust och spm jag inser nu tack vare din blogg- även sund förnuft. Allt jag vill är att vara sund, men det känns att jag blir galen innan jag når målet!
    Ursäkta att det blev så lång kommentar då min tanke egentligen var att säga tack! men någonstans ländes det rätt att ge en bild på hur vilse och hjälplös man kan bli även om man bara vill göra rätt…

    1. Emma

      Men tack! vad glad jag blir av att höra att inlägget kunde ge dig en insikt! Och så GRYM du är som övervunnit cancer. Stor kram till dig! Jag förstår att det är väldigt svårt för dig, och även för många andra. Det är JÄTTESVÅRT att veta vad som är ”normalt” idag när vi matas av så mycket osunda riktlinjer och råd.Jag skulle rekommendera dig att skärma av dig från det som stressar dig. Det ger dig INGENTING. Lyssna istället på ditt hjärta och gör på DITT sätt. Omge dig av sånt som du mår bra av och om det är svårt att lyssna på kroppen kommer här en länk till ett annat inlägg där du kan läsa lite om hur du kan gå upp i vikt på ett hälsosamt sätt, där du kanske får äta dig väldigt mätt en period:) http://ptbyemma.se/blog/2015/08/lasarfragan-om-viktuppgang/. Jag hoppas att din matlust och ork snart kommer tillbaka. Stor kram

  2. Genus

    Tack för tipset ska försöka inte köra sönder moset… jag tar väl i lite för mycket…
    En annan fundering, din tallrik ser ju så fin ut med upplägget och alla gränsaker men jag undrar utifrån tallriksmodellen är det snarare för att hålla eller gå ner i vikt? blir det inte för mycket andel grönsaker omman ska gå upp till exempel? hur ska jag tänka kring proportioner då?

  3. Genus

    hur gör du för att få en sån fin konsistens på moset? jag får alltid ut något som mer liknar gummi än mos… använder iofs laktosfri eller vegetabilisk mjölkdryck istället för vanlig mjölk (är vegetarian och laktosintolerant, och äter dessutom låg fodmap för magens skull) men det borde väl inte göra en skillnad eller?
    Tack för din blogg!

    1. Emma

      Hm, ja hur gör jag? Hehe. Jag brukar alltid använda ”mjölig” potatis och sen slänger jag i en rejäl klick smör och ”stampar” sönder potatisen med elvispen innan jag sätter igång den och häller i mjölk. Hemligheten för att inte få den klistrig är att inte vispa för länge. Jag använder laktosfri mjölk så det borde funka för dig också! Lycka till 🙂

    1. Emma

      Jag förstår det, har också känt en stor saknad av det de gånger jag varit ute och rest länge. Ni har något att se fram emot när vi kommer hem 🙂

stats