Nu äter jag mjölkprodukter igen!

    God morgon ♥

    Under nästan fyra veckor uteslöt jag mjölk från kosten för att se om det skulle bli bättre med Elsas magont, men jag tyckte inte att det hjälpte speciellt bra. Nu har hon visserligen inte haft ont i magen och skrikit sedan innan midsommar, så visst har det blivit bättre, men det beror nog på att hon blivit äldre och att tarmarna äntligen börjar mogna på henne. Hon har nog bara varit en unge med lite känslig tarm såhär i början på livet, och det är ju inget ovanligt.

    I torsdags testade jag att föra in mjölkprodukter i kosten så smått igen och hon har inte reagerat en enda gång, utan varit hur glad och lugn som helst. Det var ungefär fem veckor som hon hade det lite extra jobbigt med magen, men det verkar som att det äntligen börjar ordna upp sig nu. Hon spyr fortfarande väldigt mycket, och grinar lite precis som om spyorna gör ont när de kommer upp, men hon skriker inga längre stunder på grund av att hon har ont i magen längre. Så skönt för mammahjärtat ♥

    Så nu är det alltså fritt fram för mig att äta mjölkprodukter igen, och som jag längtat efter riktig ost! Idag firade jag därför med att käka nybakade scones med ost och marmelad till frukost. Muuuums! Kokoslatten gjorde jag dock (och kommer fortsätta att göra) på Oatlys ”iKaffe” eftersom det blir godare än med vanlig mjölk. Har ni testat?

    IMG_0355

    Bästa frukosten <3

     

    Kram / Emma.

    Enter a title

    Restaurangbesök och uppdatering om mjölkfria kosten mot magproblem

    Hej vänner ♥

    Sedan jag började utesluta mjölkprodukter från kosten har Elsa blivit mycket bättre i magen. Hon har känts mycket mer tillfreds över lag, kräkningarna har inte verkat göra lika ont på henne som tidigare och stånkandet försvann nästan helt och hållet efter en vecka. Vi har inte haft något skrik här hemma på grund av magont (bara det vanliga trötthetsgnället och jag-vill-ha-mat-skriket) och hon har dessutom börjat sova bättre och längre på nätterna.

    Samtidigt som vi började med den mjölkfria kosten började vi även använda pysventil, och i tisdags passerade hon 9 veckor – en period när många små blir bättre i magen. Så även om saker och ting blivit bättre var vi inte säkra på att det berodde på just mjölken.

    I fredags firade vi min lillasyster Julia som tagt examen efter 4 år på universitet, så vi samlade ihop hela familjen och överraskade henne med en middag på restaurang Barbros brygga i inre hamn här i Karlstad. 

    Eftersom det hade gått nästan två veckor med mjölkfri kost, så jag bestämde mig för att prova att äta mjölkprodukter igen (med så mycket ångest för att ge Elsa ont i magen). Det blir ju så krångligt att äta på restaurang och samtidigt hålla på och utesluta massa saker, och eftersom jag redan utesluter gluten och lök kändes det lika bra att testa mjölken då. Så jag käkade en glutenfri bacon- och cheeseburgare, yoghurtsås med citron och honung, coleslaw samt pommes.

    På kvällen när vi kom hem igen var skriket tillbaka och under natten stånkade hon massor igen. Bara för att se att det inte var en tillfällighet så åt jag även mjölkprodukter när vi var ute på lunch under lördagen, och det tog inte många timmar efter lunchen innan hon började gallskrika (mitt i stan när vi stod och tittade på stadsloppet dessutom, så himla jobbigt!!!). Hon fick flera rapar på tvären, spyor som gjorde ont och var sedan ovanligt gnällig och nästan otröstlig i perioder under lördagskvällen. Idag vaknade hon dessutom med massa utslag på kroppen, men det kanske beror på värmen?!

    Mjölkproteinallergi? Jag vet inte. Idag har jag inte ätit några mjölkprodukter alls och Elsa verkar må mycket bättre igen. Hur snabbt går det jag äter egentligen ut i bröstmjölken? Och hur länge sitter det i?

    Jag testar att utesluta några dagar till och ser om det blir samma sak nästa gång jag äter något med mjölk i, och reagerar hon då så får vi ta det med BVC nästa vecka. Men jag bävar mig för att testa mjölkprodukter igen, var det nu det som gjorde att hon fick ont i magen igen så skär det i mitt hjärta att det ska bero på något jag äter, och att JAG ska utsätta henne för det igen. Hua!!!

    IMG_1964 IMG_1959

    Bästa bärsjalen <3 Den sitter Elsa nästan alltid i när vi är ute på saker eftersom hon fortfarande oftast vill vara nära! Jag älskar det eftersom det är så himla mysigt!!!

    IMG_1953IMG_1980

    Åh, brunchen på Drott här i Karlstad alltså! Även om jag kände ångest för att äta (ifall Elsa skulle få ont i magen) så försökte jag njuta av allt det goda! Smoothies, chiapudding, pokébowl, skinka, mozzarella, tomat, rotfruktschips, ost, marmelad och glutenfria kex + cappuccino till efterrätt!

     

    Någon av er som har erfarenhet av mjölkproteinallergi hos spädbarn. Hur var det för er?

     

    Kram / Emma.

    Uppdatering: om magproblem och mjölkfri kost

    God morgon ♥

    Vill börja det här inlägget med att tacka för att ni finns och för att ni delar med er av tips och tankar. Det är verkligen guld värt!

    I gårdagens inlägg lät det kanske som om jag gråter hej vilt här hemma, men så är det ju såklart inte. Under Elsas första sex veckor var vi väldigt förskonade från skrik. Hon skrek mest när hon var hungrig, ville ha närhet eller låg på skötbordet (att byta blöja och klä av kläderna var det värsta hon visste i början), men lugnade sig så fort hon fick komma till bröstet, vara nära eller när vi bytt klart på henne.

    När magen krånglade var det då mest gnäll. Självklart jobbigt att se, men inte så jobbigt att jag grät såklart. Barn skriker ju när de blir hungriga, trötta, vill ha närhet eller liknande. Jag lärde mig snabbt vilka skrik som betydde vad och tyckte därför inte att det var så jobbigt eftersom jag visste vad hon ville och vad som skulle lugna henne.

    De otröstliga gallskriken som varit vid upprepade tillfällen de senaste två veckorna har däremot varit väldigt jobbiga för mig (eller oss, det är ju inte bara jag som påverkas, vi är ju två föräldrar här hemma). Dessa gånger har det varit så uppenbart att hon haft ont, och det är just DET som är så jobbigt att se. Jag känner hennes smärta i hela mig och vad mer kan man göra än att trösta?

    Inget. Så att trösta och bara finnas där är exakt vad jag/ vi gjort. Att känna med henne då och gråta en skvätt är nog som ni säger helt normalt som mamma, även om jag tror att man som högkänslig tar in lite extra mycket. Men ändå skönt att höra att jag inte är ensam om att känna som jag gör!

    Men nog om det nu. Sedan i söndags har vi inte haft några fler gallskriksattacker, så kanske hjälper den mjölkfria kosten hennes lilla mage. Det har ju bara gått tre dagar, så kanske att det kan bli ännu bättre?! Jag ska fortsätta några dagar till och se vad som händer.

    Jag upplever att det är från svalget som hon har de flesta problemen. Hon grinar ofta till när hon rapar/ spyr och har liksom alltid lite spy i halsen som ligger och stör. Fick ett tips om ”tyst reflux” från en läsare, och dessa symtom stämmer in väldigt bra på Elsa. Ska därför prata med läkaren om det när vi ska till BVC på 2-månaderskontroll nästa vecka!

    Är ni fler som har erfarenhet av tyst reflux?

    IMG_0688

    Dricker numera kokoslatte gjord på >> havremjölk iKaffe från Oatly för att få den mjölkfri. Ännu bättre än med vanlig mjölk kan jag lova – så krämig och god!

    Stavmixar ihop 2 dl nypressat kaffe, 1 dl het havremjölk och 1 msk kokosolja och serverar med pudrad kanel på toppen!

     

    Hoppas att ni alla får en finfin torsdag! Här myser vi inne i regnet, men håller tummarna för uppehåll senare under dagen så att vi kan komma ut en sväng!

     

    Kram / Emma.

    Vi testar mjölkfri kost mot magknip

    Hej vänner ♥

    Elsa har till och från sedan hon föddes haft en del problem med magen. Det har aldrig varit något kolikskrik eller så mycket skrik över huvudtaget, men mycket stånkande, fisande, rapande och mängder med slemmiga kaskadspyor! Ibland har hon lidit av det, ibland inte. Hon har stundtals haft svårt att rapa och få upp spyorna, blivit kväljd och under dessa stunder gnällt och grinat en hel del, förmodligen för att det både gjort ont och gett henne obehag.

    För ungefär två veckor sedan blev det plötsligt värre med magen vilket vi märkte av då hon började skrika mer dessa stunder. Sedan 6 veckors ålder har hon sedan haft någon skrikperiod varje dag, i början kvällstid, men nu senaste veckan har det varierat lite. Skrikperioderna har egentligen inte varat länge, men det har ändå varit helt fruktansvärt för mitt mammahjärta att behöva se henne lida och ha så ont. 15 minuter med gallskrik räcker för att mitt hjärta ska gå sönder i tusen bitar. Jag känner mig så hjälplös dessa stunder!

    Sedan i torsdags hade det äntligen börjat bli bättre igen och det verkade som om magen var på väg att lugna sig för henne. Men så igår hade vi vår värsta kväll någonsin här hemma när magontet och skrikandet höll i sig i flera timmar! Jag har ingen aning om vart det kom ifrån eller varför det var så jobbigt just igår, men det var en fruktansvärd kväll som jag innerligt hoppas på att vi slipper uppleva igen. Stackars, stackars liten ♥ Till slut lugnade det sig äntligen och då var hon så trött att hon tokdäckade och sen sov hon hela kvällen och natten!

    IMG_5144

    Jag har funderat sååå mycket på vad hennes magproblem kan bero på då jag så gärna vill kunna hjälpa henne! Vi har testat Minifom-droppar utan resultat, ger henne Sempers magdroppar varje dag, har bytt ut de oljebaserade d-vitamindropparna till vattenlösliga och gjort magmassage, men tycker inte att något riktigt hjälper.

    Jag har försökt att se om det kan finnas ett samband med det jag äter, och vissa saker har jag upptäckt förvärrar hennes problem. Hon har bland annat regerat på choklad och jordgubbar, men annars så tycker jag inte att jag kan se något samband. Över lag så äter ju jag en väldigt ”snäll kost” i och med mina egna magproblem, så jag vet inte riktigt vad jag skulle kunna göra annorlunda.

    Det enda jag kan tänka på som vi inte testat är att utesluta mjölk. Mjölkprodukter är ju något som många spädbarn är känsliga mot. Dessutom hade Pelle många svåra allergier som barn, bland annat mjölk, så det skulle ju inte vara helt omöjligt att Elsa ärvt någon allergi. Så nu har vi bestämt oss för att testa ett par mjölkfria veckor här hemma för att se om det kan bli lugnare i magen för henne.

    Nu är ju magproblem är väldigt vanligt hos små barn, speciellt under tre månader då det är under de tre första månaderna som tarmarna utvecklas. Sen hörde jag av en kompis att mellan 6-8 veckor har kolikbarn det som allra jobbigast, och det kan ju mycket väl vara så att det är en jobbig period för alla barn, även för de som inte har kolik (och det är ju där Elsa varit de senaste två veckorna). Det är med andra ord inte alls säkert att hennes problem har något med min kost att göra, men jag tänker att det iallafall inte skadar att testa att utesluta mjölken. Blir det bättre så blir det bättre, och om inte så har vi iallafall testat!

    Sen har jag även beställt hem en pysvenil och funderar på att testa akupunktur på henne om det inte blir bättre när jag utesluter mjölken! Vi får fortsätta att testa oss fram helt enkelt och hoppas på att det blir bättre vid 3 månader om inget fungerar.

    Vi kör igång med mjölkfri kost redan idag så återkommer jag här lite senare i veckan med en uppdatering hur det går för oss ♥

     

    Kram / Emma.

    Gravid vecka 28

    God morgon ♥

    Vecka 28 är här, sista veckan på andra trimestern, och igår var det exakt TRE månader kvar till BF!

    Yeeeeey!

    Bebisen i magen är enligt gravidappen 34 cm och väger över ett kilo nu. Tänk så stor, men ändå så liten! Det händer mycket med kroppen just nu och det är en häftig upplevelse att både se och känna hur saker och ting förändras vecka för vecka.

    Mitt mående går upp och ner, och även om jag inte är på topp just nu så är jag så otroligt tacksam över att jag faktiskt får chansen att vara gravid. Jag har aldrig sett en graviditet som en självklarhet och kan ibland få lite dåligt samvete över att jag ”klagar” så mycket över graviditeten. Men ni ska veta att även om det är jobbigt så är jag varje dag otroligt tacksam och ödmjuk inför tanken på att vi ska få ett barn.

    Magproblemen är tuffa! Jag har de senaste veckorna blivit rätt förstoppad eftersom jag inte kunnat röra på mig när jag varit sjuk. Tidigare har rörelse och inolaxol (läkemedel mot förstoppning som jag började ta ganska tidigt i graviditeten) hållit magen i form så att jag kunnat gå på toa regelbundet. Nu har det varit väldigt dåligt med det senaste veckorna och förra torsdagen låg jag i exakt samma kramper i magen som när vi var inne på akuten i oktober. Jag vet ju att det inte är någon fara med bebis, men det gör så fruktansvärt ont i magen att jag knappt kan andas! Det är så hemskt att behöva genomlida. Den här gången satt det i ungefär 45-50 minuter och därefter släppte det precis som förra gången helt plötsligt, och sen kände jag ingenting. Det är så konstigt och jag skulle vilja veta vad det beror på, men läkaren hade inget svar mer än att jag har IBS…

    Utöver magproblemen då? Hehe. Jo då mår jag väl okej. Att förkylningen äntligen har släppt känns som en stor befrielse. Jag är så otroligt trött på soffan här hemma så ni anar inte! Nu känner jag lust att göra saker och är så pepp på att börja träna igen. Foglossningen är också mycket bättre och de senaste veckorna har jag knappt känt av det alls. Så himla skönt och jag njuter så länge det varar!

    Jag sover ganska ryckigt, det är ofta mycket rörelser i magen på natten, jag drömmer mycket och vaknar av att jag måste springa på toaletten ungefär varannan timme. Och förra veckan vaknade jag med kramp i vaden för första gången, FY TUSAN så ont det gjorde! Hoppas verkligen att det bara var en engånsföreteelse. Det här med dålig sömn är dock tydligen vanligt och kanske ett naturligt sätt för kroppen att ställa sig in på att inte få sova så mycket framöver. Samtidigt känns det som att det är nu när min kropp ska räcka till för två personer som jag behöver sömnen och återhämtningen extra mycket.

    Tröttheten är konstant där och jag har fått sänka tempot i livet ganska rejält och det är något jag dagligen övar på att acceptera! Jag tänker sen att när bebisen äntligen kommer kan saker och ting bara bli bättre och jag försöker också inbilla mig att eftersom jag är så dålig på att vara gravid kommer jag vara grym på att föda, haha!

    Gravidmage vecka 28

    Magen i vecka 28 (27+0)

     

    Vill ni läsa mer om graviditeten kan ni göra det här –> Klick!

     

    Kram / Emma.