Elsas rutiner vid 7 månader

    Jag har när Elsa varit två <– (klick) och respektive fyra <– (klick) månader skrivit inlägg om hur vår vardag med rutiner har sett ut. Min ambition var att skriva ett sånt inlägg nu när hon blev sex månader, men tiden har bara flugit iväg så jag har inte hunnit med. Och nu har hon helt plötsligt fyllt sju månader, vår lilla skrutt!

    Men bättre sent än aldrig! Även om Elsa numera är sju månader så har dagarna och rutinerna sett ganska lika ut den senaste månaden. Det är faktiskt först nu som rutinerna börjar sitta ordentligt och det börjar bli lättare att planera vardagen. Hon är fortfarande väldigt kvällstrött och morgonpigg, något vi fasade för när vi drog om klockan till vintertid, men det har ändå gått över förväntan och konstigt nog sover hon längre på morgonen nu än vad hon gjorde sommartid även om hon lägger sig väldigt tidigt om kvällarna…

    Sedan vi drog tillbaka klockan till vintertid brukar Elsa vakna mellan 5.00-6.00. Vi startar alltid dagen med att amma och sen ligger vi sängen och myser, vaknar till och drar oss någon halvtimme innan vi går upp och äter frukost!

    Jag brukar sätta Elsa i hoppgungan medan jag fixar mina äggmackor och kokar kaffe. Där studsar hon som en liten gummiboll med sitt pigga morgonhumör, hehe. Ofta undrar jag hur man kan vara så pigg, glad och full av bus direkt på morgnen… Jag själv är sällan pigg om morgnarna nu för tiden..

    När min frukost är redo sätter vi oss i soffan framför Nyhetsmorgon. Jag brukar bulla upp med lite kuddar och leksaker i soffan som Elsa får mysa och roa sig med medan jag käkar frukost och dricker kaffe. Eftersom Elsa ammar det första hon gör på morgonen är hon inte hungrig när jag äter frukost, vilket gör att jag kan njuta i lugn och ro (ett tag till iallafall tills hon kryper iväg, hihi).

    Efter frukosten får Elsa hänga med mig på toaletten (där hon ligger på golvet och leker) och sen när jag är klar där brukar det vara dags att sova igen, så då klär vi på oss kläderna och går ut på en morgonpromenad. Hon brukar sova runt 1-1,5 timmar första omgången vilket gör att det passar bra att gå en promenad då!

     

    Det är så skönt att komma ut på en promenad direkt på morgonen. Efter frukost med kaffe och äggmackor och sedan rörelse i frisk luft brukar jag piggna till ordentligt! Och morgnarna nu är ju fullkomligt magiska!

    Bilden nedan visar en morgon förra veckan när det stod minusgrader på termometern, himlen var blå och solen var på väg upp och gav ett sånt där gyllene, vackert ljus! Novembersolen alltså, den är svår att inte älska!

     

    När vi kommer in från promenaden är det dags för Elsa att äta frukost (och jag käkar mellanmål). Hon har tidigare fått katrinplommonpuré till frukost, och vi har även gjort ett försök att införa gröt igen. Men lilla fröken är inte alls intresserad av att äta mat från sked så vi har börjat introducera BLW, barnstyrd matintroduktion (läs om BLW här), vilket innebär att Elsa själv bestämmer över matintaget.

    Elsa sitter helt enkelt och plockar med maten själv. Det är mycket kletande och klämmande på maten, men en hel del hamnar också i munnen. Jag har bakat grötpinnar som hon brukar få äta till frukost och vi har även testat bananpannkakor som var en riktig (kladdig) höjdare!

     

    Efter frukosten tvättar jag av henne och sen brukar hon få sitta på pottan eller toaletten och bajsa. Vi har fått in det som rutin nu och det har funkat väldigt bra hittills. Därefter sätter vi på kläderna, ammar, leker lite och sen burkar det vara dags för Elsa att sova igen.

    Är vi hemma söver jag Elsa i vagnen och låter henne sedan stå ute i friska luften där hon sover så gott! Ska vi iväg någonstans brukar hon somna i bilen och så lyfter jag över henne i vagnen på plats. Den här andra sovstunden brukar vara runt 1-2 timmar beroende på hur trött hon är och ofta över lunch, så då brukar jag faktiskt hinna äta lite mat i lugn och ro.

    När hon vaknar är det sedan dags för lunch och vi fortsätter då att jobba på att introducera mat. Hon brukar få rotfrukter, frukt, ägg, fisk och grönsaker att plocka med. Till efterrätt bjuder jag på bröstmjölk och sen brukar hon vara redo för lek och bus ett par timmar! Oftast burkar vi hitta på någon aktivitet (t.ex. träffa kompisar, hänga på öppna förskolan eller åka in till stan) varje dag. Det blir lite segt att gå hemma hela dagar även om det är gött med hemmadagar också emellanåt.

     

    Runt 14.30 brukar det vara dags för tredje sovstunden för dagen. Ä vi hemma går jag en sväng runt kvarteret med vagnen så att hon somnar och låter henne sen stå ute och sova. Är vi inte hemma brukar jag också söva henne i vagnen eller så somnar hon i bilen på väg hem. Jag försöker för det mesta planera så att våra bilturer blir under hennes sovstunder då det går smidigast så, och somnar hon brukar jag alltid lägga över henne i vagnen väl på plats eller hemma så får hon sova tills hon vaknar.

    Senaste tiden har hon sovit runt 1-1,5 timmar på eftermiddagen vilket innebär att Elsa brukar vakna runt halv fyra, fyra. När hon vaknar brukar vi antingen hänga i köket eller göra någon rolig aktivitet här hemma, typ leka på filten, hoppa i hoppgungan, hänga tvätt o.s.v. tills Pelle kommer hem och tar över. Vissa dagar sitter Elsa helt för sig själv och leker medan hon andra dagar vill bli buren på HELA tiden, då har vi sjalen som räddning, och numera sitter hon på höften och kikar på allt jag gör!

     

    När Pelle kommer hem från jobbet är det ”pappa-och-Elsa-tid” och då det är lek och bus för fulla muggar! Jag kan vara rätt trött vid den här tiden efter att ha varit igång hela dagen, så då är det extra kul för Elsa när pappa kommer hem med lite ny energi. Medan dom två busar på, kvällsbadar och äter kvällsmat brukar jag antingen träna, sätta mig med jobb eller fixa middag. Det är lite olika från dag till dag…

     

    Vid 18-tiden är Elsa jättetrött och då brukar vi lägga henne. Vi ammar innan vi går upp till sängen och lägger oss med henne och sen brukar hon somna inom 10 minuter. Jag och Pelle lägger henne varannan kväll, och kvällarna har hittills inte varit några problem alls, utan det brukar nästan vara svårt att hålla henne vaken även om det blir lättare och lättare desto äldre hon blir. Sen är hon vissa kvällar helt plötsligt jättepigg och får för sig att vara vaken lite längre, och då får hon det, men det händer ytterst sällan.

    När Elsa somnat brukar jag och Pelle äta middag och sen brukar jag sitta och jobba fram till åtta på vardagarna innan jag stänger ner och myser med Pelle en timme innan jag går och lägger mig. Elsa brukar vakna till runt 21 och vilja amma och därefter försöker jag att lägga mig så snart jag kan för att få sova så mycket som möjligt.

    Mellan 21-06 brukar vi amma 1-2 gånger just nu, men över lag så har nätterna den senaste månaden varit helt okej. Regel har varit att vi ammat 1 gång per natt, och det är verkligen inget att klaga på tycker jag! Ibland önskar jag så himla mycket att jag hade en unge som sov längre på morgonen, men så hör jag om de som är vaken på nätterna och då håller jag tyst… bättre tidiga morgnar än vakennätter. Jag får helt enkelt prioritera att lägga mig i tid om kvällarna!

    Precis som tidigare inlägg vill jag poängtera att det inte är varje dag som allt flyter på såhär. Vissa dagar krånglar hon när hon ska sova, blir trött och gnällig och kräver mycket av mig, och det är ju så det är med barn. Det kommer dagar då allt känns upp och ner emellanåt, även om vardagen och livet med min lilla bebis för det mesta är alldeles underbar! 

     

    Kram / Emma.

     

    Enter a title

    Elsa 7 månader

    Idag blir våran lilla Elsa sju månader! Kan ni förstå att jag har varit mamma i hela sju månader nu? Samtidigt som det känns så sjävklart är det så otroligt svårt att förstå! Jag har ett barn, som med all utveckling som skett från och med födseln numera är en egen liten person med egenskaper och en egen personlighet. Lilla älskade Elsa!

    Hösten brukar vara en tung period för mig, men det har jag inte alls upplevt i år. Trots lite konstant sömnbrist känner jag mig så lyckligt lottad som har Elsa och som får spendera dagarna med henne. Hon är min lilla solstråle som lyser upp alla mörka dagar och fyller livet med med så mycket glädje och kärlek ♥

    Älskade Elsa, det här är du 7 månader gammal:

    > Du reser dig numera från sittande till knästående på alla fyra. Sen står du så och gungar, men när du gör ett försök att ta dig framåt hamnar du på mage, så än kryper du inte, även om du hemskt gärna vill.

    > Även om du inte kan krypa framåt så ligger du ändå aldrig still. Du rullar runt, ålar baklänges och helt plötsligt hittar jag dig på ett helt annat ställe än vad jag la dig på!

    > Och sitter du i knä sitter du heller aldrig still. Du är som en liten ål, sträcker dig på alla håll, rycker tag i saker och vill ha något att pilla på och undersöka jämt och ständigt.

    > Och ja det här med att pilla på och undersöka saker, det är något du kan ägna mycket tid åt. Har du ett gäng outforskade saker framför dig håller det dig sysselsatt ett bra tag!

    > Att leka tittut är något av det roligaste du vet. Du älskar också när du får rida på våra axlar och bäst är såklart när vi kombinerar tittut med axelridning. Vi har spenderat mycket tid till att ha dig på axlarna samtidigt som vi hoppar fram framför spegeln och säger ”tittut”.

    > Du tycker också om att vara på öppna förskolan och umgås med andra barn, så där brukar vi hänga iallafall ett par gånger i veckan. Men vi umgås också en hel del med våra vänner hemma hos varandra. Bara du har någon att leka med så är du extra glad och nöjd.

    > Något av det godaste du vet är satsumas. När du ser en satsuma börjar du gapa, gör små lyckoskrik och sprattlar med benen, vilket betyder att du vill ha den NU på en gång.

    > Andra ätbara saker som du älskar är katrinplommonpuré, ägg, tomat och majskrokar.

    > När jag frågar ”var är pappa?” så tittar du efter Pelle, och frågar Pelle ”var är mamma?” tittar du efter mig. Du förstår alltså numera att jag är ”mamma” och Pelle är ”pappa”.

    > Du är och har alltid varit en pratglad unge som älskar att ligga och lyssna på din egen röst. Dina ljud utvecklas och det dyker upp något nytt nästan varje dag tycker jag, och numera låter det inte bara som joller, utan som att du faktiskt pratar ditt eget språk och försöker sätta ihop meningar. Det är underbart och fascinerande att lyssna på!

    > Du har varit väldigt mysig en period eftersom du varit lite mammig. Det har inneburit att jag fått extra mycket kramar, pussar och närhet av dig! Vi har spenderat mer tid i sjalen igen och du hänger ofta på höften i sjalen när vi är hemma eftersom du vill bli buren och vara nära samtidigt som jag behöver få saker gjorda.

    > Mammaperioden har också inneburit att du varit lite mer krävande än vanligt, sovit sämre och varit väldigt kinkig. Enligt utvecklingsappen ska det ha med att göra att du nu börjar förstå avstånd och på så vis inser att jag kan försvinna från dig och därför vill ha mig nära hela tiden. Det gör det hela ganska logiskt.

    > Du har både ett humör, en vilja och röstresurser som heter duga, vilket vi får erfara när du inte får som du vill. Herregud alltså! Med andra ord så skriker du högt för att få din vilja igenom…

    > När vi var på BVC senast var du 6,5 månader och vägde då 6770 g och var 65,5 cm lång.

      

    Fotografier tagna av: Caroline Dahlén

     

     

    Kram / Emma.

    Maten när Elsa är sex månader

    När Elsa fyllde fyra månader började hon få smaka på lite mat, och det var något som hon var väldigt intresserad av. Hon gillade det mesta hon fick smaka på vilket var olika frukter, rotfrukter, grönsaker, gröt och lite från våra tallrikar.

    Problemet var bara att hennes lilla mage inte alls klarade av den fasta födan, och såhär i efterhand tänker jag att fyra månader var alldeles för tidigt att börja ge henne smakportioner. Även om hon inte fick mycket (bara ett krm till en tsk då och då) så blev Elsa förstoppad efter några veckors provsmakande.

    Under ett par veckor körde vi därför bara amning och magen kom igång igen. Tidigare var ju faktiskt rekommendationerna att börja med smakportioner vid sex månader. Bebisar klarar sig på bröstmjölk/ ersättning och behöver egentligen ingen mat innan dess, så vi kände oss inte så stressade. Det var inte så att hon verkade hungrig, utan det här med mat kändes mest roligt både för oss och henne. Men man måste ju tänka på den lilla magen också.

    Spannmål kan vara rätt svårsmält för de små magarna och eftersom Elsa har haft en lite känslig mage sedan start så bestämde vi oss för att vänta med spannmålen och gav henne enbart lite frukt och rotfrukter när vi började föra in lite mat igen.

    Oftast får hon numera lite katrinplommonpuré med rapsolja under förmiddagen, typ päron, melon, mango eller äpple i sin smaknapp när jag äter lunch och någon tsk-msk rotfruktspuré, typ potatis, palsternacka, morot eller sötpotatis när vi äter middag. Det är en mysig känsla att sitta vid bordet och äta tillsammans, och samtidigt som jag försöker njuta av tiden här och nu kan jag längta till den dagen vi sitter och käkar en god middag ihop alla tre.

    Och nu funkar lillmagen igen!

    Planen nu är att göra ett nytt försök med spannmålen. Jag har gjort både egen skrädmjölsgröt och skrädmjölsvällning som hon gillat, så det ska bli roligt att få testa att ge henne det igen. Vi ska också börja föra in lite protein så smått!

    Jag tror att det är lätt att bli stressad över det här med maten till bebisar när man får rekommendationerna att börja så tidigt som fyra månader. För vissa funkar det ju jättebra och de kan äta hela portioner gröt väldigt tidigt, och för andra funkar det inte.

    Jag tycker det är så smidigt att amma, och eftersom Elsa väldigt gärna vill göra det och inte upplevs hungrig eller grinig så tänker jag att hon får det hon behöver just här och nu. Det viktigaste är att lyssna på sitt eget barn – för alla är olika. Även om Elsa är intresserad av att provsmaka det mesta så är hon ingen storätare, utan vill helst amma när hon är hungrig, och då tänker jag att hon får göra det tills hon blir intresserad av att äta mera mat!

     

    När började ni introducera mat för era småttingar?

    Syrran tipsade mig nyligen om BLW (Baby Led Weaning, barnstyrd matintroduktion) som jag tyckte verkade spännande och ska läsa på mer om! Är det någon av er som har erfarenhet av det?

     

    Kram / Emma

     

    Elsa Leonore Barremyr

    I samband med inlägget om Elsas namngivning för ett par veckor sedan fick jag ett önskemål om att berätta varför vi valt just de namnen vi gjort till henne. I det här inlägget tänkte jag därför om namnresan för er!

    När jag gick i åttan så var det en tjej på mitt sommarjobb som precis hade fått barn, och hon hade döpt sin dotter till Elsa. Jag tyckte att det var så otroligt fint och kände redan där och då att om jag någon gång i framtiden skulle få en dotter ville jag att hon skulle heta Elsa. Så det namnet har jag burit med mig väldigt länge.

    När jag blev gravid började jag och Pelle ganska snabbt att diskutera namn. Vi trodde båda att det var en kille som låg i magen och kom tidigt överens om ett par killnamn som vi gillade väldigt mycket. Tjejnamn var vi däremot inte överens om…

    Vid ultraljudet halvvägs in i graviditeten valde vi att ta reda på vilket kön vårt barn hade, och när vi fick veta att det var en tjej som låg i magen lyckades jag ändå övertala Pelle om att det nog var en liten Elsa ändå. Hehe. Så Elsa hette Elsa redan i magen!

    Och när hon kom ut till oss på förlossningen var det bara så självklart, det var våran lilla Elsa som låg i våra armar ♥

    Ett mellannamn tog det länge innan vi kom på, typ tre månader. Vi ville ändå att hon skulle ha ett mellannamn och att det skulle passa ihop med Elsa så vi bollade många olika namn och valde till slut Leonore eftersom vi båda tyckte att det var fint och att det passade bra ihop med Elsa.

    Angående efternamn så var det också något vi inte var överens om till en början. Jag heter Barremyr och Pelle heter Ehrencrona, två ganska ovanliga efternamn som vi båda gärna vill behålla (och föra vidare till våra barn). Barremyr har min farfar kommit på och vi är bara 11 stycken i hela världen som heter så, därför kommer jag aldrig vilja byta bort det.

    Jag kom tidigt i graviditeten på den briljanta idén att om det blev en tjej så skulle hon få heta Barremyr, och om det blev en kille fick han heta Ehrencrona. Då behövde vi inte bråka om det, utan då fick slumpen avgöra. Och eftersom Pelle var så övertygad om att det var en kille som låg i magen så var han inte svårövertalad, hehe!

    Men så kom det en tjej, och då blev det en Barremyr ♥

    Bilderna är tagna av: Caroline Dahlén

     

    Kram / Emma.

     

    En film på hur jag knyter min bärsjal

    Jag har äntligen fått tummen ur och filmat när jag knyter in Elsa i bärsjalen! Det är något som många har efterfrågat och som jag tänkt att jag ska göra hur länge som helst, men som aldrig blivit av. Jag är inte så haj på det här med att filma och klippa så förvänta er inget proffsigt, hehe, men det är en film iallafall.

    Knytningen är samma knytning som jag gjort sedan Elsa föddes, och den funkar fortfarande. Hon är lite bängligare att få in i sjalen nu eftersom hon oftast är spikrak i kroppen och sträcker sig åt alla möjliga håll med armar och ben, som en liten ål… När hon var nyfödd var hon ju som en liten groda och rörde sig inte så mycket.

    Enda skillnaden nu jämfört när hon var spädbarn är att jag inte plockade fram benen på henne då som jag gör på filmen nu. På bilderna nedan ser ni skillnaden! På bilden till vänster är hon nyfödd och då har jag dragit över det yttre tyget även över benen (så att hon sitter i grodställning mot mig), och på högre bilden är benen uttagna och sitter det yttre tyget under rumpan på henne.

    Bärsjal

    På bilden till vänster är hon en månad gammal och sitter som en liten groda och på bilden till höger fyra månader gammal. En något större bebis, men lika mysigt ändå ♥

    ETT TIPS!

    Något som funkat väldigt bra för mig är att stå framför spegeln och knyta sjalen så att jag ser mig själv under tiden. Då blir det mycket lättare att se att jag gör rätt. Sen tycker även Elsa att det är roligt när vi står framför spegeln då hon får se sig själv under tiden vi trixar med allt.

    När hon var nyfödd och inte kunde hålla huvudet själv knöt jag ofta på mig sjalen framför skötbordet och satt sedan på toaletten lite bakåtlutat så att hon fick ligga på bröstet med huvudet under tiden som jag satte in henne i sjalen. Då gick det rätt lätt!

     

     

    Har ni frågor kan ni ställa dem i kommentarsfältet här nedan så svarar jag direkt eller tar upp frågorna i ett inlägg!

     

    Kram / Emma.