Publicerat 14 september, 2012

Kungsleden dag sex, Kebnekaise fjällstation – Nikkaloukta

Hälsa och wellness, Kungsleden - 2012

Hej 
måndagen vaknade vi upp och fick se snötäckta fjäll. Regnet hade alltså övergått i snö under natten och det hade lagt sig fint på topparna. Nu var sista dagen med vandring här och 14 km stod på schemat även idag. Dessutom skulle det vara lätt terräng och en väldigt fin led så det kändes som om det kunde bli en bra dag trots att regnmolnen hängde tunga över oss när vi begav oss av. Det blev ännu en dag med ihållande regn..
Det blev en fruktansvärd dag. Och det var inte regnet som var problemet, tyvärr så var det idag som mitt knä bestämde sig för att strejka. Jag hade haft lite känning av det dagen innan men tänkt att det nog skulle gå över bara jag vilade lite under natten. De första tre timmarna gick bra (de gick att genomlida om man säger så), vi tog oss hela 9 km! Men sen, när det bara återstod 5 km kunde jag varken böja eller stödja mig på knät, och då gick jag med en tio kilos tung ryggsäck på ryggen också (ja den hade ju minskat ganska mycket i vikt i takt med att vi ätit upp all mat). Med tårar som rann och fullproppad med värktabletter kämpade jag mig igenom dessa fem km till Nikkaloukta på 2,5 timmar. Pelle var en klippa som hela tiden peppade och tog hand om mig på alla dess vis. Om vi gick fem km på 2,5 timmar (en mycket rak och fin terräng) kan ni tänka er hur sakta vi gick. Tack älskade för att du hade sånt tålamod med mig!
Eftersom jag hade så ont som jag hade samtidigt som regnet öste ner blev det inte många bilder tagna denna dag heller. Tog dock några bilder vid Kebnekaise fjällstation innan vi gick som jag kan visa er. Ganska gråa och trista bilder som inte ger någon rättvisa alls. För även om det ser grått och trist ut är bergen och naturen där runtomkring mäktig och väldigt fin! Hoppas på att få se det i solsken nästa gång jag kommer dit!
Att komma fram till Nikkaloukta var en otrolig lättnad. Jag hade inte räknat med att få så ont i både knä och hälsena som jag fick och det kändes väldigt trist att det skulle förstöra njutningen de sista dagarna. Hälsenan brukar jag få inflammation i och vet att det går över så det var inget som oroade mig så mycket, inte gjorde det värst ont heller så länge som vi gick lugnt. Men knät skrämde mig mer. Det gjorde alltså så ont att jag inte kan minnas att jag upplevt värre smärta. Jag tappade funktionen i knäleden helt och hållet eftersom jag varken kunde böja eller sträcka benet och så fort jag försökte ta ett steg och ha tyngden på det benet kändes det som om det gick in en kniv under knäskålen. Usch!
Väl framme i Nikkaloukta hoppade vi på bussen till Kiruna där vi checkade in på hotell, tog oss en varm dusch och gick ut och åt en god middag på resturang. Till det blev det även ett glas rött och allt smakade helt himmelskt :D
Jag åt världens godaste gräddstuvade renskav med carljohan svamp, mandelpotatispuré och rårörda lingon, åååh! Sådär löjligt gott att jag nästan skulle kunna åka upp till Kiruna bara för att äta denna goda mat igen :D
Tänk att det aldrig har varit så underbart att duscha, känna rinnande vatten och värme som efter dessa dagar. Aldrig heller har maten smakat så gott eller sängen varit så skön! Jag är så himla glad att jag gjorde den här resan och längtar redan tills nästa vandringsresa. Jag hoppas att skadan i knät bara är en överansträning som går över snart så att det inte blir ett fortsatt problem. För att vara ute i naturen på det här sättet är något av det bästa jag vet!
Vad säger ni, är ni sugna på att gå Kungsleden?
Nästa gång tänker jag och Pelle gå Nikkaloukta – Saltoloukta.
Kram / Emma.

Publicerat 11 september, 2012

Kungsleden dag fem, Singi – Kebnekaise fjällstation

Hälsa och wellness, Kungsleden - 2012

Hej 
Under natten hade regnet vräkt ner och vinden ryckt tag i tältet rejält flera gånger. Pelle hade legat vaken och oroat sig och trott att vi skulle flyga iväg samtidigt som jag hade sovit gott. Hehe. Är man riktigt trött så kan man sova hur som helst, även i världens oväder.
Idag hade vi 14 km vandring till Kebnekaise fjällstation framför oss. 14 km i spöregn och en inte så rolig terräng skulle det visa sig. Men i hopp om att ovädret snart skulle ge sig steg vi upp och hade sedan vårt dagliga frukostmys inne i tältet innan det blev dags att packa ihop alla saker och ge sig av.
Regnet gav sig inte kan jag säga. Och inte var det något sånt här fint duggregn som kan kännas skönt att gå i heller, nej det här regnet kan likas vid ösregn som höll i sig hela dagen. Det rätt ut sagt vräkte ned regn som aldrig slutade. Terrängen var inte speciellt kul den heller. Det var stenar och klippor överallt, upp och ner som tog sån tid att ta sig fram i! Dessutom var det halt och kallt och att stanna och laga lunch var inte på tal då vi var alldels för blöta och kalla för att kunna stå still. Självklart hade vi regnkläder på oss, men eftersom det var motvind lyckades vi bli blöta här och där ändå. Händerna var som isbitar (när vantarna gick att vrida ut för att de var så blöta värmde inte så mkt längre) och magen kurrade hela dagen, trots att det ändå blev ganska många små stopp för att slänga i oss lite riskakor, ost, korv, choklad och russin.
Planen var att sova ute i tält i Kebnekaise också, men där vi kom fram till fjällstationen efter sex timmar vräkte regnet fortfarande ner. Tältplatserna så blöta och leriga att det knappt var någon som tältade där. Dessutom var vi kalla, blöta, trötta och hungriga. Vi var inte heller jättesugna på att sätta upp en dyngsurt tält och lägga oss i vid det här laget. Nej, vi bestämde oss för att bo på fjällstationen trots att det kostade en hel del.
Just då kändes det så himla värt det! Vi fick ett kök med el och rinnande vatten som vi kunde laga mat i, vi fick även tillgång till toalett, dusch och bastu. Så för första gången på fem dagar fick vi ta en dusch, koppla av i en varm bastu och äta middag inne i värmen. Men vi fick även sova i samma rum (med sovalkover) som 24 andra fjällvandrare vilket var mindre roligt då jag hamnade bredvid en gubbe som snarkade så att taket lyfte. Jag sov inte så mycket den natten med andra ord…
På kvällen slutade det faktiskt att regna och vi kunde då skymta lite solsken på bergstopparna. Det här blev faktiskt enda bilden jag tog på hela den här dagen. Lite tråkigt då det var fantastiskt vackert där vi gick, men alldeles för blött för att plocka fram kameran och knäppa bilder.
Det var alltså denna dag som vi skulle gått upp till toppen på Kebnekaise som det hade blivit som vi planerat från början. Lite tur kanske det ändå var att vi inte gjorde ett försök då vädret blev som det blev. Under kvällen pratade vi med flera som hade försökt sig upp, men alla hade fått vända pga. vädret. Det kan vara ganska farligt att gå upp där under sådana omständigheter.
Vädret kan man aldrig styra över, och att det skulle regna under vandringen det hade jag verkligen väntat mig. Den första dagen på vandringen var tung för att kropparna var så ovana den belastningen vi utsatte dem för, men den här dagen var tung för att det var svårt att hålla motivation och humör uppe. Vi kunde valt att tycka att det var jobbigt, klaga och vara negativa, men det gjorde vi inte. Istället försökte vi se det positiva vi fick ut av det. Vi skulle inte behöva gå där i regnet för alltid. Nej, för varje steg vi tog kom vi lite närmare målet och för varje leende, kyss och kram vi gav varandra blev det lite varmare och lite lättare. Ibland kan det vara bra att utsätta kroppen och psyket för lite större utmaningar, för att sedan kunna bli starkare samt värdesätta vardagen man lever i lite mer. Jag kommer iallafall blicka tillbaka på den här tunga dagen och tänka på att jag klarade mig igenom den, även om det var otroligt jobbigt och kanske inte det roligaste jag gjort. Men jag överlevde och jag har det väldigt bra just nu. Och jag känner mig faktiskt starkare!
Fortsättning följer...
Kram / Emma.

Publicerat 10 september, 2012

Kungsleden dag fyra – Sälka – Singi

Hälsa och wellness, Kungsleden - 2012

Hej 
Dag fyra, lördag och vi vaknade upp till ett strålande väder. Idag väntade lätta 12 km ner till Singi. Eftersom vi dagen innan hade gått mer än det dubbla mot vad vi skulle göra idag kändes 12 km som ingenting! Vi skulle kunna ta det lugnt, stanna och njuta av det fina vädret och den vackra omgivningen. Underbart och peppande! Efter en sovmorgon och mysfrukost inne i stugan packade vi ihop våra saker och påbörjade dagens vandring söderut.
Många tältare vid Sälkastugorna som hade fått genomlida ytterligare en natt med flera minusgrader. Vi hade det varmt och skönt inne i stugen vi. Hihi :D
Efter ungefär halva vägen ner till Singi fick vi se Kebenekaises sydtopp när vi blickade öster ut.
Som jag nämnt i tidigare inlägg var planen att gå upp för Kebenekaise på söndagen. Men den planen ställdes in när jag fick ont i min hälsena och vi bestämde oss för att ta det lite lugnare och vänta med att gå upp dit. Vi ville hellre njuta och inte pressa kropparna för mycket. Så vi fick nöja oss med att se toppen på avstånd denna gång :)
Utsikten vi lunchstoppet.
Dagens lunch bestod av en jättegod köttsfärssoppa som avnjöts i vindstilla solsken med en fantastisk utsikt!
Här kokas det soppa.
Myslunch.
Efter lunchen vandrade vi vidare och hade då inte långt kvar innan vi nådde dagens mål. Hela dagen var fantastisk med alla vackra vyer. Jag är så glad att vi fick uppleva en dag med solsken bland dessa vackra berg. Jag menar, även om det alltid är härligt att vara ute och vandra i naturen blir det ju ändå lite extra roligt och ännu finare (speciellt på bild) om vädret är fint! Och jag måste erkänna att jag även blev lite gladare när solen sken på oss och passade på att göra massa lyckohopp bland de fina topparna!
Nu är det inte långt kvar!
Eftermiddagsfika i solskenet!
När vi kom fram till Singi fixade vi upp tältet och satte oss sedan i solen med lite eftermiddagsfika i form av te/kaffe och riskakor/knäckebröd med smör och ost/salami och nötsmör. Har jag sagt att det är en underbar känsla att äta ute i naturen? Allt smakar ju såå gott!
I tältet såg det ut såhär.
Dagens 12 km tog inte mer än 5,5 timmar och helt plötsligt hade vi en hel eftermiddag i solskenet framför oss. Så vi satte oss med en varsin bok och blickade ut över det vackra landskapet och njöt båda två till fullo.
Det här var lätt den bästa dagen på hela veckan! Mycket gjorde säkert vädret, men min ryggsäck hade börjat minska i vikt ganska mycket vid det här laget (eftersom vi hade ätit upp så mycket mat) och vandringen kändes mycket lättare än vad den gjort tidigare!
Natten som följde skulle inte heller bli lika kalla som de föregående, dock drog det in tunga regnmoln framåt kvällen som senare öppnade sig i ett ihållande skyfall. Vi somnade iallafall skönt och jag sov som en stock hela natten trots det smattrande regnet och den piskande vinden :)
Fortsättning följer...
Kram / Emma.