Dagens påminnelse är det min yogalärare brukar säga – You’re perfectly imperfect. Alla är vi helt perfekt operfekta ♥
Det är så lätt att ryckas med i det vi ser i sociala medier och tro att det är hela verkligheten, och så lätt att jämföra sig själv med andras perfekta ytor och själv känna sig otillräcklig och operfekt. Därför kan det ibland vara bra med en påminnelse om att det vi ser sällan är hela verkligheten.
Jag ville bara säga det.
Och så lite lördagspepp – påminn dig själv om att du gör så gott du kan, och det är tillräckligt. Ta hand om dig själv och behandla dig med respekt. Stå framför spegeln och ge dig själv kärleken som du är värd, se dig själv i ögonen, LE och våga prata med dig själv OFTA. Säg att du är vacker, fantastisk och underbar!
Och kanske det viktigaste av allt: Fråga hur DU mår, vad DU behöver och vad som är viktigt i DITT liv just nu?
Frågor som kan vara bra att fundera på ganska ofta faktiskt.
Skickar över energi och kärlek till er och önskar er en fin lördag ♥
Kram / Emma.
Hej! även fast jag inte är gluten intolerant eller känslig för gluten funderar jag på att sluta äta gluten, människor gör ju detta ur hälsosynpunkt. och jag vill ju självklart vara hälsosam, hur ser du till detta? Är gluten ohälsosamt?
Åh vad jag behövde detta idag. Gråtit hela dagen pga att jag känner mig (eller ÄR) utfryst av alla gäng på crossfit-boxen jag tränar på. Vi umgicks massor förut, hela tiden, men utan anledning har jag blivit utfryst och glidit ifrån alla. Jag har försökt ta tag i det, fråga om vi ska ses, fråga om JAG gjort någonting, men svaret blir bara i princip ”ingenting speciellt har hänt och jag är inte sur eller något, ibland glider man ifrån varandra och det är så livet är, men jag känner inte att jag vill börja umgås igen för jag är lycklig som det är utan dig”. Känner mig så otroligt, otroligt ensam utan vänner och utan att tillhöra ett gäng (trots familj och pojkvän) . Blir så ledsen när jag är och tränar och ser alla köra tillsammans, medan jag står själv i ett hörn utan att ha fått ens så mycket som ett hej. Vuxenmobbning är vad det är, och det gör mig så ledsen. Saknar min bästa vän som bor 6 timmar ifrån mig. Oh vad långt detta blev nu då, men behövde tydligen skriva av mig. Ska försöka sluta tänka att det är mig det är fel på för jag är alltid snäll, otroligt omtänksam mot alla, inkluderar alltid alla, är givmild, glad, en bra kompis. Jag är värd att älska och bry sig om precis så som jag bryr mig om alla andra, och om ingen ”vän” ser det får jag väl försöka ge mig själv det, precis som du skriver. Tack för påminnelsen. Men det är svårt..
Hejsan E!
Vad jag blir ledsen i mitt hjärta när jag läser om hur du mår p g a hur folk omkring dig behandlar dig:( Jag kan inte förstå den här vuxenmobbningen!!! Visst man kan inte älska alla, men man kan respektera folk man har omkring sig. Men jag blir ändå glad när jag ser att du själv ser ditt egenvärde, att du vet att du är betydelsefull. Kanske finns det någon annanstans som du kan börja träna? Hur som helst så är inte dessa människor värda dina tårar, det finns fullt med människor som skulle uppskatta dig för den du är, ha tålamod, för du kommer att träffa nya härliga vänner för det är du värd! Kram och glöm inte att du är så bra precis som du är <3
Det är verkligen inte rätt att du ska stå ut med detta. Det är inga vänner som gör så och du är värd bättre! Kan du kanske byta ställe du tränar på? Bra att du påminner dig själv om att du är värd att älskas, för DET ÄR DU <3 stor kram!