Hej ♥
Jag är lite smått överväldigad över gårdagen som tillbringades med mindfulnessgruppen i total tystnad och utan ögonkontakt. Jag har så mycket tankar och känslor som bubblar inom mig, men lite svårt att sätta ord på det.
Den här tystnaden alltså. Så fin och så läkande!
Tystnaden kan för många vara väldigt skrämmande. Så har det varit för mig inser jag nu. Tidigare har jag gjort allt för att slippa möta jobbiga tankar och känslor genom att undvika tystnaden. Distraktioner så som ljud, kommunikation med andra, tv, sociala medier, poddar mm gör det lätt att fly från tystnaden idag. Det är ett ständigt brus och många reflekterar nog inte ens över hur lite tystnad och ”intryckslös” tid de ger sig själva.
Tanken med tystnaden igår var att så lite fokus och uppmärksamhet som möjligt skulle gå åt till att relatera till andra och annat. Att vi istället skulle ha fullt fokus på oss själva och det vi upplevde ögonblick för ögonblick. Tystnaden och den medvetna närvaron gjorde det möjligt att verkligen känna känslorna och se olika tankemönster i mig själv. Så himla spännande!
Den här dagen utvecklade mig något enormt och jag har fått en helt ny relation till tystnad!
Jag hade förväntat mig att det skulle vara riktigt jobbigt, men istället var det bara skönt! Tiden gick otroligt fort, och under dagen som gick yogade vi, mediterade, åt lunch, hängde och gjorde olika mindfulnessövningar tillsammans i tystnad och utan att möta varandras blickar. Det var jättespännande och får jag chansen att delta under den här dagen igen så gör jag det.
Något av det allra bästa med hela dagen var att få äta i tystnad. Detta är något jag har väldigt svårt för i vanliga fall, både om jag är ensam eller äter med andra. Det gör mig nervös och obehaglig till mods. Äter jag ensam hamnar jag ofta framför tv:n eller mobilen och äter jag med andra är jag alltid den som babblar på och ska få alla att känna sig bekväma, deltagande och välkomna.
Jag tar på mig ansvar för att alla andra ska må bra och det tar ju extremt mycket energi och gör att jag missar mycket av matupplevelsen. Det var därför otroligt skönt att få släppa på igår, och samtidigt fundera lite över kring känslorna och det beteendet. Att sitta omgiven av andra människor runt ett bord och bara äta, utan att försöka vara trevlig gav mig en helt ny matupplevelse och en trygghetskänsla jag aldrig tidigare upplevt. Maten smakade så otroligt mycket, jag åt långsammare, höll mig mätt längre och njöt mer av stunden!
Wow alltså, mer mat i tystnad framöver!
Nu är jag är nyfiken!
Vad har ni för relation till tystnad? Reflekterar ni någonsin över det? Är det något ni upplever som obehaglig eller trevligt?
Kram / Emma.
Wow! Vilken upplevelse. Jag har verkligen insett, under senaste månaderna, hur viktigt det är för mig med tystnad och stillhet. Som du skriver upplever jag att maten smakar mer. Sinnena skärps verkligen. Låter verkligen som en härlig upplevelse och jag blir sugen på att testa själv någon gång. 🙂
Ja verkligen! Mycket bra insikter och lärdomar den här dagen 🙂
Jag jobbar på förskola och har en 4åring hemma som bubblar och babblar dygnet runt, så när jag väl får ha helt tyst runt om mig är det enorm njutning! Jag älskar tystnad.
Det förstår jag 🙂 Kan känna lite samma när jag har långa dagar i gymmet med mycket musik och människor! Då är tystnaden guld när jag kommer hem!
Men herre gud så underbart. Jag tackar mitt jobb för det där ibland, för jag kan när jag kommer hem, stänga av allt. Lägga mig ner i soffan och lyssna på tystnaden. Den är ibland skrämmande men också så otroligt viktigt. Efter en dag med barn runt omkring sig uppskattar jag den där tystnaden så oerhört.
Jag förstår dig! Skönt att kunna njuta av tystnaden när du kommer hem. Tror den bara gör gott för oss om vi väljer att vara kompis med den och möta det vi känner inom oss <3
Det låter härligt! Jag känner mig bekväm med tystnaden och njuter oftast av den. Kan tipsa om en bok som är nyutkommen som jag har beställt från bokus. ”Tystnad – Finn din inre stillhet i en värld full av brus”
av Thich Nhat Hanh. Jag hoppas på trevlig läsning. Ha en fin söndagkväll!
Så härligt 🙂 Själva tystnaden är också något jag kan njuta av, men det är alla distraktioner och möjlighet till kommunikation, typ ”bruset” som är svårare att släppa. Jag hamnar så lätt framför datorn eller telefonen och scrollar (det tar ju ALDRIG slut) och har det tyst runtomkring mig. Men att koppla ner och bara vara med tystnaden utan kommunikation var annorlunda. Det vill jag ha mer av 🙂 Tack för boktipset! Kram
Min relation till tystnad är ansträngd. Har extremt svårt för att gå promenader utan musik och när jag är hemma ensam är tv alltid på… Behöver verkligen lära mig att njuta av tystnad och känna mig bekväm när det är helst tyst. Kanske du kan ha ett tema med några inlägg om hur man kan bli bättre på detta..? 🙂
Jag förstår dig precis! Vill skriva mer om detta så jag lovar att det kommer inlägg framöver! Tack för ditt önskemål <3 Kram
Vad härligt att läsa om din upplevelse! Jag vill också pröva ngt liknande. 🙂
Det tror jag att du skulle gilla! Det var fantastiskt givande 😀
Jag tycker om tystnaden, tycker om att vara själv och inte behöva prata, bara vara tyst! Härligt faktiskt. Sen kanske det kan lite bero på att jag har ett bullrigt jobb. Men jag tror faktiskt att jag alltid har gillat lugn, ro, stilla och tyst med mina egna tankar!
Gud vad skönt Cecilia 😀 Jag börjar gilla det mer och mer jag också och ser fram emot att kunna vara helt med mig själv i tystnaden framöver 🙂