”Hej Emma! Jag vill börja med att tacka dig för att du är så fantastisk och för att du delar med dig av din energi och sprider sån livsglädje! Genom din blogg har jag fått ”sjukdomsinsikt” och vilja att bli frisk från mina ätstörningar. Jag skulle vilja fråga dig om du tror att man kan bli frisk på egen hand eller måste man ha professionell hjälp? Kuratorn på min skola vill nämligen skicka en remiss till BUP men jag är lite rädd för att gå dit, det känns som att det bara kommer göra mitt problem större än vad det egentligen är. Jag försöker att varje dag kämpa emot det lilla monstret i mitt huvud, men det är verkligen tufft. Hur gjorde du? Fick du professionell hjälp eller kämpade du på egen hand? Tack än en gång, KRAM”
Oj så fint du skriver om mig och min blogg, jag blir alldeles varm. TACK! För mig är det helt ofattbart vad jag faktiskt gör med bloggen, att jag bara med mina ord har hjälpt dig få sjukdomsinsikt och motivation till att kämpa och för att vilja bli frisk. Det gör mig glad!
Du undrar om jag tror att det går att bli frisk på egen hand eller om det behövs professionell hjälp, och jag ska ge dig min syn på saken. Jag rekommenderar alla som tar kontakt med mig angående ätstörningar att söka hjälp, oavsett hur sjuka de är. Är du ensam i det hela tror jag att det kan vara lätt att fasta i ett ekorrhjul. Hjälp utifrån gör att du kan få tips och råd om hur du ska tänka för att kunna gå vidare, ge dig olika strategier för att hantera ångest och andra jobbiga känslor. Hjälp utifrån kan också, framför allt få dig att bli kompis med maten och kroppen igen, vilket är det allra vikigaste!
Under min sjukdomstid var jag aldrig inlagd, men jag hade regelbunden kontakt med både kurator, dietist och psykolog, och det är jag otroligt tacksam för. Kuratorn gick jag hos varje vecka under hela gymnasietiden i stort sett och vi jobbade tillsammans med olika strategier för att övervinna ångesten och ta tillbaka kontrollen över mitt liv. Hon hjälpte mig mycket med självkänslan och att jobba med självbilden, som på den tiden var heltokig och förvrängd. Tack vare henne och mycket stöd från mamma vågade jag tro att jag en dag kunde bli frisk, även om jag då tyckte att det kändes skrämmande.
Du skriver att du är rädd att hjälpen ska göra dina problem större än vad de egentligen är, men det är helt upp till dig. Är du villig att ta emot hjälpen kan den göra dig frisk och fri för alltid, men du måste välja att samarbeta – både med dig själv och de på BUP. Jag skulle rekommendera dig att ta den chansen och samtidigt gå in för det helhjärtat och tänka att det ska göra dig frisk, för det blir det du gör det till. Du måste också ha viljan och tron på dig själv att du ska klara det här. För du kan, OM DU VILL!
Och för att du inte ska behöva vara ensam i det här skulle jag rekommendera dig att prata med dina närstående. Förklara för dem hur du mår, hur du vill att de ska bete sig och vilket stöd du vill ha från dem. Jag vet att det även är väldigt svårt för de som står en nära och jag tror att kommunikation är det allra bästa sättet att klara svårigheter! Jag slår vad om att de vill finnas där för dig och hjälpa, och om du förklarar hur du vill bli hjälpt blir det lättare för dem!
Frisk och fri är riksföreningen mot ätstörningar och där kan både drabbade och närstående få hjälp med stöd och råd!
Jag hoppas att du tar chansen att bli hjälpt när den kommer ♥
Ni är SÅ BRA, kom ihåg det!
Kram / Emma.
Kan även jag rekommendera professionell hjälp. Jag har dålig erfarenhet av just BUP då de förringade mina problem men fick senare kontakt med dietist och psykolog som jag gick till regelbundet i flera år. (väldigt sällan på slutet men fortsatt känsla av att de fanns där vid behov) Kan även varmt rekommendera boken ”Mattillåtet” den hjälpte mig mycket och även mina föräldrar läste den vilket gjorde att de fick en större förståelse för mina tankar! Lycka till! Det GÅR att bli HELT frisk! Jag är det sedan ca 7 år och är idag sjukgymnast, gruppträningsinstruktör, dipl kostrådgivare och mamma till en underbar liten kille!
Tack för att du delar med dig <3
Åh du måste lyssna på mig, jag trodde också att just mitt problem inte var så farligt, ” det här kan jag ta hand om själv”. Tyckte också tanken på att göra det till just ”ett problem” och att inte köra huvudet i sanden längre var lite läskig. Men hjälpen från andra är ovärderlig! Processen blir enklare och du får mer ut av den energi du själv lägger till att hjälpa dig själv. Man KAN givetvis bli frisk på egen hand, men lovar, att bolla tankar och strategier med professionella är superbra! De kommer inte tvinga dig fram något obehagligt fort utan det är fortfarande i din takt. Jag önskar fortfarande att jag tagit hjälp tidigare och inte varit så himla envis och rädd. Det blir bra, allt blir bra, tro på det!
Min kompis sökte och fick professionell hjälp när hon upptäckte sin ätstörning när det fortfarande var ”lindrigt”. Hon trodde att de skulle skratta eller inte ta henne på allvar och var jätterädd att hon förstorade upp problemet. Men tvärtom lyckades hon mota det ätstörda beteendet i dörren och hon är så himla lycklig idag. Ingen ångest, knappt några dumma tankar längre och hon är så fri. Som jag. Lita på din kurator, det finns inget att förlora. Små problem som stora blir enklare med hjälp.
Tack för att du delar med dig <3
Jag hoppas att du får bra hjälp och jag önskar precis som Emma att du tar emot all hjälp du kan få. Säg JA till hjälp och till livet och gör slut med ätstörningen. Den kommer annars att ta över alltmer av ditt liv… tillåt den inte att göra det! Det är bra att du har fått insikt, det är första steget mot förändring. Låt inte ätstörningen lura dig mer och få dig att tro att det inte är nåt bekymmer, utan ta emot hjälp och gör dig fri. Jag önskar dig stort lycka till och sänder dig massa styrkekramar, du kommer att fixa det!!!
Tack för att du delar med dig <3