Hej vänner ♥
Det här med förväntningar och att det inte blir som man tänkt sig, det kan vara väldigt påfrestande, men då kanske inte så sunt! Att kunna ändra sina planer och vända dem till något positivt är något jag jobbat med i många år och blir bättre och bättre på!
Jag är och har alltid varit väldigt bra på att bygga upp förväntningar och jag vill också gärna att saker och ting ska bli som jag tänkt mig, men det är inte hela världen om det inte alltid blir så. Nu för tiden är jag MYCKET bättre på att ändra mina planer än vad jag var när jag var sjuk. Då led jag av ett sjukt kontrollbehov och grät för minsta lilla sak som jag var tvungen att ändra, det kunde vara så lite som att maten blev 5 minuter senare än vad som var sagt från början, det klarade jag inte, och ni förstår hur sjukt det är va?
Så visst är det sunt att kunna ändra planer, det har jag nu för tiden inga problem med, men när en hel höst blir något helt annat än man tänkt sig då känns det ganska tungt. Och det är precis så det varit för mig, dag för dag, vecka för vecka har jag fått ändra mina planer för att prioritera det bästa för min kropp och hälsa.
Viktiga saker hörrni!
Jag vet att jag tjatar mycket om att jag inte mår så bra, att jag inte tränar, att jag är trött, att jag har ont i huvudet, knät, ögon osv. Men det är min verklighet just nu och det känns svårt att skriva om annat när det är såhär jag mår. Allt började med operationen i september och sen har det bara rullat på. Jag tycker mig ha vilat… och vilat… och VILAT och verkligen LYSSNAT på kroppen. För tre veckor sen började jag äntligen känna mig lite bättre igen, jag tränade några träningspass och kände hur energin kom tillbaka, det var UNDERBART! Men det höll i sig en vecka ungefär, sen började jag känna mig halvhängig igen och jag bestämde mig för att vila lite till. Några dagar senare tog jag vaccinspruta mot gula febern och sen dess har jag känt mig febrig. Jag vet inte om det är något annat skit i kroppen, eller om det är vaccinet som spökar? Jag har ju varken ont i halsen eller är snorig, men näsan är täppt, ögon och huvud värker och jag går runt med en subfebril känsla dagarna i ända. Det gör mig trött!
Ååh, mina duderkurer funkar inte längre, är det någon annan som har någon på lager skulle jag vara jätteglad om du delade med dig!
Jag vill bara ha min energi tillbaka! Jag vill inte behöva ändra om mina planer VARJE dag. Jag vet ju att jag blir pigg och får energi av att träna i vanliga fall, men jag känner min kropp såpass bra att jag vet att det inte är träning den vill ha just nu. Jag har försökt med några uppfriskande promenader, men det hjälper inte! Det känns som om jag hamnat i en så ond cirkel bara!
Planen har hela veckan varit – FREDAG, då ska jag vandra – en tyst och stilla skog, i varma kängor och en färgglad jacka, med en hund och termos med varm choklad som sällskap. Men så vaknar jag MED feber och planerna får återigen ställas in. Så när jag kom hem från jobbet i morse åt jag först en frukost framför tv:n och kröp sedan rakt ner i sängen och sov några extra timmar (vill bara att det händer inte att jag somnar igen efter en hel natts sömn, jag har aldrig varit någon dagsovarmänniska). En film i sängen, en hund som myssällskap och vilopuls. Det gör gott för mig, jag vet det även om det kryper i benen 🙂
Som fortsättning på den här dagen ska jag nu äta lunch i soffan, ta mig ett varmt bad (passa på att njuta av lyxen med badkar hos mamsen och papsen) och sedan njuta av en fin familjekväll ♥
PS. bilderna har inget med texten att göra, det är bara bilder från fina stunder som gör mig glad vilket kan vara ett tips – om du känner dig nere piggar glada bilder alltid upp DS.
Kram / Emma.
Jag vet hur tunga de där perioderna är, hade ju själv en i våras och nu är jag inne i något annat. Kroppen fungerar till viss del men är så förbaskat trött. Det jag klarar av just nu är lågintensiv träning, så jag går, jag går långa promenader, gärna i skogen och ser jag en ny stig så ser jag vart den leder. Det är spännande och ger energi att prova nya vägar och ibland lite panik när man inser att man är vilse.
Min höst har inte heller varit speciellt bra. Förkylning som aldrig ger sig som börjar om hela tiden och nu 10 dagar innan thailandsresan blir jag magsjuk, vörre ändå är att mamma halkar i min kräka på golvet och bryter lilltån 🙁 saknar sommaren och alla bra saker med den!!
Tråkigt att höra 🙁 dock så förstår jag dig helt och hållet vad gäller vaccinet. Jag är egentligen big no-no vad gäller vaccin, men valde (tyvärr) att vaccinera mig mot Hepatit A och B för cirka ett år sedan och mitt immunförsvar har varit i botten ända sedan dess. Vanligen är jag aldrig sjuk, någon förkylning möjligen som går över efter ett par dagar, men detta år har jag i princip varit konstant sjuk på något vis. Vill inte oroa dig på något vis då jag tror min kropp överreagerar på vaccin, men ge det lite tid så kommer din kropp säkert ”normalisera” sig efter vaccineringen och du kommer må bättre!
Ett annat tips är att börja med en helt ny träningsform. I höstas började jag ta tennislektioner en gång/vecka vilket är SÅ himla roligt. Detta tränar jag helt prestigelöst – sämsta tennisspelaren i staden och utan något mål att förbättra kondition/styrka vilket gör att jag kan njuta av träningen på ett annat sätt än om man har mål att prestera. Fundera på om det finns någon sport du kan tänka dig pröva och testa en gång 🙂
Ja vaccin är inget jag tar så länge jag inte måste då jag precis som du är väldigt skeptiskt. Nu är det ju så att man tyvärr MÅSTE ta vaccin mot gula febern för att komma in i tanzania, så jag hade inte mycket till val 🙁 Men jag tror det går över snart, jag hoppas det iallafall 🙂
Ja en ny träningsform är aldrig fel, ska köra crossfit i vår hade jag tänkt 🙂 Men nu är det inte just träningsmotivationen jag har problem med, utan att jag inte har energin till att träna, för träningen LÄNGTAR jag verkligen efter, speciellt löpningen 🙂
tack för din kommentar och omtanke 🙂 Kram
Se så fina saker alla skrivit om dig, Emma! Läs och ta åt dig, de menar vartenda ord – JAG LOVAR!
Ja, underbara läsare! Jag tar verkligen åt mig av all välvilja och förstår ju själv att en hel del beror på den stressiga hösten! Kram
Emma! Har du kollat upp så du är helt återställd från hjärnskakningen till exempel? När du mår såhär kan d vara värt att kolla upp en extra gång! Hoppas du får tillbaks energin snart! Kram!
Hej! Allt är kollat och inget fel är hittat 🙂 Vet dock med mig att allt som varit skapat stress tillsammans med en intensiv höst jobbmässigt, så lite julledighet och semester kommer sitta fint 🙂 Tack för din kommentar och omtanke, det värmer! Kram
Jag lyckades hitta Pofibrer i den butik jag letade häromkvällen, men igår frågade jag efter den glutenfria avdelningen och då hade jag bättre tur. Provade dina squashfrallor och jag är supernöjd! Nästa gång ska jag prova med rivna morötter. Bytte också några grejer du har i dina mot sådant som jag har hemma. Kokosmjöl – här tog jag t ex mandelmjöl och istället för Kokosmjölk tog jag Oatlys havredryck. Så blev det ett inlägg om det på min blogg och så fick du lite reklam också. http://blogg.visit-stina.com/?p=5685
Vad kul att det blev bra 🙂 tack snälla!
Hej Emma,
Har följt din blogg rätt länge nu och tackar för alla inspirerande inlägg och recept! Jag har också haft en rätt jobbig höst och arbetar också med att acceptera att saker inte alltid blir som man tänkt sig. Något som jag tycker är bra när man känner att något i kroppen inte är som det brukar – är att gå till sin husläkare och diskutera ifall man bör kolla upp några basala labbvärden såsom blodstatus (HB etc) samt thyroideavärden. Men om jag inte missminner mig så kanske du redan har varit till vårdcentralen? Jag fick tex reda på att jag hade hypothyreos för ett par år sedan och mina symptom på det var bla att jag hade väldigt ont i magen samt trötthet, vilket är lite diffust så att säga. Sedan tror jag som nämnt i tidigare kommentarer att stress kan påverka ens mående väldigt mycket. I möjligaste mån försöker jag att undvika stress men det är ju inte alltid det går, men konsekvensen kanske ändå blir att man då kommer att ha lite mindre energi under och strax efter den stressiga perioden. (Sedan är det såklart alltid individuellt hur man reagerar på stress och hur mycket stress man tolererar.) Har du själv några bra tips för stresshantering? Vore kul att höra dina synpunkter om detta?
Krya på dig!
Hej K! Jag har också låg ämnesomsättning.
Du har väl hittat min blogg i ämnet? http://blogg.visit-stina.com
Hej! Vad roligt att du följer och gillar bloggen 🙂 hihi! Jag har varit till läkaren och gjort en grundlig utredning, glömde bara nämna det och jag har insett att orsaken nog är stssrelaterad, precis som ni många av er skrivit! Jag är så glad att ni kommenterar och bryr er, det värmer 🙂 har börjat jobba lite med det och kan ta upp lite tips på stresshantering i ett inlägg längre fram! Hoppas du mår bättre nu! Kram
Jag hade precis samma grej i två år, träningsplaner som fick ställas in och ändras vecka efter vecka på grund av konstiga symptom från kroppen. I våras var det som värst och kroppen så arg att jag i princip stod och tränade den enda kroppsdel jag inte hade ont i för tillfället. Så, efter två år insåg jag äntligen vad som var fel – stress. Stress kan resultera i så väldigt många olika saker, för mig var det kroppsliga symptom såsom extrem trötthet, halsont, skadebenägenhet etc. Du verkar vara en person som har mycket på din agenda, kanske kan det vara stress som spökar? Jag kände mig aldrig stressad men är man en person som gärna är igång kan man glömma av att låta hjärnan vila emellanåt. Jag är kanske helt ute och cyklar nu, men ville ge någon input på problemet! Hoppas du bättrar dig, håller tummarna 🙂
Hej! Det är nog stress som är problemet för mig också efter en intensiv höst, kroppen säger ifrån för den orkar ju nye hur länge som helst! Ska därför ta det lite lugnare innan jul och sen njuta av tre veckors ledigt 🙂 tack för din kommentar och för att du bryr dig, det värmer <3 kram
Hej fina du<3
Jag känner så väl igen mig i det du skriver. De senaste ett och ett halva året har mest inneburit bakslag för mig träningsmässigt. Det började med ett löparknä som spökade under hela förra hösten, fortsatte med en massa förkylningar i rad i våras då jag också kände att min kondition försämrades onormalt snabbt. I somras fick jag reda på att jag hade extremt låga järnvärden och fick järnlösning som dropp ett par gånger. Det gjorde mig trött och helt orkeslös i ett par veckor. Sedan var allt fint i drygt en månad innan jag stukade foten, först en gång, sedan en gång till efter ett par veckor. Nu har jag tagit det lugnt med foten i drygt en månad och kommer få fortsätta med det ett bra tag till. Jag har, precis som du skrev, blivit bättre på att tänka om och anpassa allt efter hur kroppen känns. Jag tror att det är det viktigaste, men skulle också rekommendera ett besök hos en läkare för att utesluta att det är något virus eller liknande som ligger och spökar:)
Kram på dig och hoppas att du känner dig bättre snart!
Hej fina! Vad tråkigt att läsa om dina skador och sjukdomar, jag ska hålla alla tummar och tår för att det vänder för dig nu 🙂 så hoppas vi att det vänder för mig också! Har varit hos läkaren och gjort en grundlig utredning. Allt så dock bra ut, så det är nog stressrelaterat börjar jag inse. Så det får bli några lugna veckor nu innan jul och resan! Kram
Hej Emma!
Jag ramlade på din blogg för ett bra tag sedan av något jag sökte på på internet och sedan dess har jag vart inne emellanåt just för att jag blir så enormt inspirerad av allt du skriver! Känner igen mig i en del som du skrivit om så då är det extra intressant och givande att läsa om hur du kommit framåt. Så jag tackar ödmjukast för allt du delar med dig av. Jag kan föra ett försök i att berätta hur ja har försökt/försöker tänka i vissa svåra stunder (dock är det ju svårt att sätta sig in i exakt hur någon känner så ja försöker inte säga ”i know how you feel”…). Men det viktigaste för mig i vissa stunder har vara att försöka allt jag har att inte sätta upp en massa mål (brukar vilja göra det nämligen) just för att det då lättare skapar både ångest och besvikelse när dessa inte uppfylls. Då menar jag inte att man ska radera kalendern totalt för är man en aktiv person så kan det vara väldigt svårt att göra det. Men iaf försöka dra ner på mål. För att sedan kanske upptäcka att ”wow, jag klarade av det där också…” och då istället bli glad och stolt för att man klarade av något extra!
Sedan tycker jag att det kan vara svårt ibland att acceptera att saker inte går i den takten man önskar, att man står o trampar osv. osv. Där tror jag att man tjänar så mycket på att försöka så gott det går att acceptera att det är en sån här period. Att det också får vara det. Att ta varje framsteg som något gott. O acceptera bakslagen men att det inte betyder att man är tillbaka på ruta ett igen. Svårt säkerligen för många i alla olika situationer man kan hamna i här i livet och ibland vill man nog bara inte acceptera, men ett litet steg är bättre än inget. All lycka till dig!
Ta hand om dig! Med vänliga hälsningar, okänd läsare 🙂
Hej! Vad roligt att du hittat hit och blir inspirerad 🙂
Tusen tack för dina tips, jag förstår vad du menar och kan hålla med. Egentligen känns det inte som om jag har så mycket mål, men då tänker jag ju bara på träningen, men till livet sett så har jag i stort sett fullt upp jämt för att jag planerar och sätter upp deadlines och mål med allt jag vill göra. Jag tar åt mig av det du skriver och ska försöka tagga ner lite och vara mer i nuet och inte leva efter målen, det kan nog vara sunt! Tack igen för din kommentar! Ta hand om dig 🙂 kram
Finaste Emma! Tänk så många gånger du piggat upp mig här på bloggen! Hoppas verkligen att du känner dig pigg och på gång snart!
Jag kände mig också kanonhängig för några veckor sedan. Konstant huvudvärk, lite lätt halsont, trött och sur. Ingen lust att ens försöka planera in roligheter. (som egentligen piggar upp) Men så fick jag tipset om vetegräs. Och alltså, jag är skeptisk till sånt men efter några dagar kom energin tillbaka och jag var kanske inte piggare. Men jag hade liksom skärpan kvar. Jag tog mig iväg till gymmet och jag bröt den onda cirkeln. Så jag rekommenderar varmt att testa ekologiskt vetegräspulver. Jag kör på två teskedar varje morgon utblandat med lite vatten och dricker det på fastande mage. Kanske inte det godaste jag druckit, men några sekunders illa smakande dryck för energi går jag lätt med på! Så testa 🙂 Hoppas det funkar lika bra för dig!!
Och funkar inte det, så unna dig en veckas semester eller två. Inget jobb, inga planer, ingen dator 🙂 Då kommer energin tillbaka av sig själv!
Kram på dig 🙂
Tack snälla för ditt tips, och vad kul att du blir uppiggade av att kika in här 🙂 jag tar en shot chlorella varje morgon, men kanske borde testa på vetegräs istället nu när chlorellan tar slut. Jag ska göra det! Semester blir det i tre veckor i slutet av december, längtar! Stor kram till dig
Kan det inte vara något annat som ligger och lurar. Något som händer i ditt liv som du orar dig för eller liknanade. Jag är inge expert what so ever men jag kan känna igen mig i att man planerar och sen när dagen inträffar så finns varken ork eller lust. Det är inte för att jag är sjuk eller så utan bara ett resultat av min om givning, sake jag tänker på och känner oro för.
Kram
Som några har skrivit i kommentarerna kan det nog vara höstens intensiva dagar i kombination med allt som hänt som gjort med mer stressad om vanligt. Troligtvis är det stress så jag får ragga ner lite helt enkelt 🙂 tack för din kommentar och för att du bryr dig! Kram
Hoppas verkligen att du piggnar på dej, har själv i flera veckor vandrat runt lite avtrubbad och varken haft ork eller lust med något, bara haft olustighets känsla i kroppen som vägrar försvinna…nu får vi hålla tummarna att det blir bättre om inte annat kanske en lussebulle på söndag och första ljuset ska tändas kan hjälpa lite 🙂 kram kram
Tack snälla! Tråkigt att höra att du inte heller är helt kry, jag ska hålla mina tummar för att adventsmys och en lussebulle gör gott! Ta hand om dig!