Hälsa och wellness

    Kungsleden dag sex, Kebnekaise fjällstation – Nikkaloukta

    Hej 
    måndagen vaknade vi upp och fick se snötäckta fjäll. Regnet hade alltså övergått i snö under natten och det hade lagt sig fint på topparna. Nu var sista dagen med vandring här och 14 km stod på schemat även idag. Dessutom skulle det vara lätt terräng och en väldigt fin led så det kändes som om det kunde bli en bra dag trots att regnmolnen hängde tunga över oss när vi begav oss av. Det blev ännu en dag med ihållande regn..
    Det blev en fruktansvärd dag. Och det var inte regnet som var problemet, tyvärr så var det idag som mitt knä bestämde sig för att strejka. Jag hade haft lite känning av det dagen innan men tänkt att det nog skulle gå över bara jag vilade lite under natten. De första tre timmarna gick bra (de gick att genomlida om man säger så), vi tog oss hela 9 km! Men sen, när det bara återstod 5 km kunde jag varken böja eller stödja mig på knät, och då gick jag med en tio kilos tung ryggsäck på ryggen också (ja den hade ju minskat ganska mycket i vikt i takt med att vi ätit upp all mat). Med tårar som rann och fullproppad med värktabletter kämpade jag mig igenom dessa fem km till Nikkaloukta på 2,5 timmar. Pelle var en klippa som hela tiden peppade och tog hand om mig på alla dess vis. Om vi gick fem km på 2,5 timmar (en mycket rak och fin terräng) kan ni tänka er hur sakta vi gick. Tack älskade för att du hade sånt tålamod med mig!
    Eftersom jag hade så ont som jag hade samtidigt som regnet öste ner blev det inte många bilder tagna denna dag heller. Tog dock några bilder vid Kebnekaise fjällstation innan vi gick som jag kan visa er. Ganska gråa och trista bilder som inte ger någon rättvisa alls. För även om det ser grått och trist ut är bergen och naturen där runtomkring mäktig och väldigt fin! Hoppas på att få se det i solsken nästa gång jag kommer dit!
    Att komma fram till Nikkaloukta var en otrolig lättnad. Jag hade inte räknat med att få så ont i både knä och hälsena som jag fick och det kändes väldigt trist att det skulle förstöra njutningen de sista dagarna. Hälsenan brukar jag få inflammation i och vet att det går över så det var inget som oroade mig så mycket, inte gjorde det värst ont heller så länge som vi gick lugnt. Men knät skrämde mig mer. Det gjorde alltså så ont att jag inte kan minnas att jag upplevt värre smärta. Jag tappade funktionen i knäleden helt och hållet eftersom jag varken kunde böja eller sträcka benet och så fort jag försökte ta ett steg och ha tyngden på det benet kändes det som om det gick in en kniv under knäskålen. Usch!
    Väl framme i Nikkaloukta hoppade vi på bussen till Kiruna där vi checkade in på hotell, tog oss en varm dusch och gick ut och åt en god middag på resturang. Till det blev det även ett glas rött och allt smakade helt himmelskt 😀
    Jag åt världens godaste gräddstuvade renskav med carljohan svamp, mandelpotatispuré och rårörda lingon, åååh! Sådär löjligt gott att jag nästan skulle kunna åka upp till Kiruna bara för att äta denna goda mat igen 😀
    Tänk att det aldrig har varit så underbart att duscha, känna rinnande vatten och värme som efter dessa dagar. Aldrig heller har maten smakat så gott eller sängen varit så skön! Jag är så himla glad att jag gjorde den här resan och längtar redan tills nästa vandringsresa. Jag hoppas att skadan i knät bara är en överansträning som går över snart så att det inte blir ett fortsatt problem. För att vara ute i naturen på det här sättet är något av det bästa jag vet!
    Vad säger ni, är ni sugna på att gå Kungsleden?
    Nästa gång tänker jag och Pelle gå Nikkaloukta – Saltoloukta.
    Kram / Emma.

    Kommentera

    E-postadressen publiceras inte.